Jaja, jag vet! Reinfeldt är snäll och vill bara att alla ska arbetslinja sig och inte skulle väl, osv. Saker kan dock förändras. Kom ihåg att det bara är drygt 30 år sedan IB-affären avslöjades. Och grundlagsskyddet finns ju där av en anledning.

Så, åter till ämnet. Går det att kontakta journalister säkert? Ja, möjligheten att på ett säkert sätt kryptera mejl har funnits länge. Problemet är bara att få redaktioner tar emot krypterade mejl.

Jag har gått igenom de kontaktuppgifter som Aftonbladet, DN, Expressen, Metro, SvD och Sydsvenskan skriver ut på sina hemsidor. Av dem är det bara Aftonbladet som tydligt berättar att de kan kontaktas via krypterade mejl (med den här publika nyckeln). SvD erbjuder inte den möjligheten men skriver i alla fall att "epost inte är ett säkert sätt att skicka meddelanden".

I sammanhanget är det också lite intressant att notera att inget av de tio största partierna (C, FP, FI, KD, M, MP, PP, S, SD och V) accepterar krypterade mejl. Det är väl kanske inte så konstigt när det gäller de partier som drivit på den ökade nätövervakningen. Det blir konstigt att först rösta igenom ökad övervakning och sen berätta hur det går att gå runt den. Mer intressant då är att exempelvis Piratpartiet, som ändå har det här som sin huvudfråga, inte går att kontakta på ett säkert sätt.

Här finns det förbättringspotential!

(Och ja, det stämmer att jag inte heller har lagt ut en publik nyckel. Men om bara de som är utan synd får kasta stenar blir det ju inte mycket kastat här i världen.)

Nyckelord på bloggar.se: övervakning , datasäkerhet , fra , kryptering

En lydelse som lades till i och med förändringen är följande.

Uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents eller användares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren får tillgång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den. Detta hindrar inte sådan lagring eller åtkomst som behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller som är nödvändig för att tillhandahålla en tjänst som användaren eller abonnenten uttryckligen har begärt.

Vad det här egentligen betyder är väldigt svårt att uttyda men vissa tolkar det som att användare explicit måste ge ett godkännande innan en cookie sätts. Eftersom det är fullständigt orimligt hade jag förträngt det hela -- tills idag då jag råkade ut för en stor blaffig ruta högst upp på Regeringskansliets hemsida.

[Se originalinlägget för att visa bilder.]

Första stycket i rutan lyder så här.

Den 1 juli förändras lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). Det innebär att du som besöker en webbplats aktivt måste samtycka till att webbplatsen använder så kallade kakor (eng. cookies). Tidigare räckte det med att det fanns information på webbplatsen om användning av kakor.

Det här är ett uppenbart användbarhetsproblem. Jag ser redan nu framför mig supportsamtalen. "Det kom fram en ruta här om kakor. Har jag fått virus?" typ.

En intressant fråga är såklart hur lagen efterlevs. Jag gjorde ett par slagningar och resultatet är rätt dystert.

$ wget -S -O /dev/null "http://riksdagen.se/" 2>&1 | grep Set-Cookie | wc -l
2

$ wget -S -O /dev/null "http://regeringen.se/" 2>&1 | grep Set-Cookie | wc -l
4

Bara genom att gå till riksdagen.se respektive regeringen.se sätts två respektive fyra kakor. Utan något samtycke från min sida. (Regeringskansliet lyckas alltså försämra användarupplevelsen men tar ändå inte bort cookies.) När jag fortsatte så där visade det sig att alla partier förutom Centerpartiet och Sverigedemokraterna faller redan på förstasidan. När det gäller de två partierna som tar sig vidare till nästa omgång så faller båda efter två klick (i Centerpartiets fall genom att klicka på "Centernätet" och sen "Logga in", i SD:s fall genom att kicka på "SD-Butiken" och sen "Till kassan").

Med andra ord följer varken riksdagen, regeringen eller något av riksdagspartierna den nya lagen. Slutsatsen av det här får bli att politiker borde prata mer med sina respektive IT-avdelningar. De sistnämnda verkar ha koll på att den här typen av lag i praktiken inte går att efterleva.

Det allra mest intressant med lagen kanske dock är att vi nu verkar ha en lag som säger att det krävs samtycke för att sätta en cookie. Däremot krävs inget samtycke för sex.

Nyckelord på bloggar.se: cookie , it , politik

[Se originalinlägget för att visa bilder.]

Så, hur ska du då göra? Gå till ett videoklipp (exempelvis Leila K - Electric som på bilden ovan), klicka någonstans i videorutan, håll vänsterpil intryckt till den lilla ormen dyker upp. Styr gynnaren med piltangenterna. Så långt är det bara ett vanligt Snake-spel men om du trycker mellanslag så börjar videon rulla igen. Helt plötsligt har du Snake med videobakgrund.

Att spela med en rörlig bakgrund är rätt knepigt. I vissa videor kan det finnas mycket vitt och grått, vilket kan göra att du under perioder inte ser ormen alls och måste förlita dig på ditt minne. Att spela med en små-psykedelisk bakgrund är också kul, testa exempelvis Ace of Base - Never Gonna Say I'm Sorry (har den videon alltid varit så där konstig förresten?).

Det går bara att spela Snake i den nya videospelaren (den som ser ut som på bilden ovan).

Nyckelord på bloggar.se: påskägg , snake , YouTube

Det är bra att ett krafttag nu tas för att försöka få upp IT-kunskapen i landet. Jag räknar med att snart se RoR, ext4, SCP och XHTML klottrat.

Att musik försvinner är faktiskt inget nytt och jag har blivit mer drabbad av de tidigare borttagningarna än den här. Det mest intressant är kanske hur filtreringen går till.

Hur som helst har något väldigt stort nyligen hänt på Spotify som inte har att göra med musik som tas bort. Tvärtom faktiskt. Ace of Base är tillbaka. Ja, du hörde rätt, men för att vara extra tydlig tar jag det en gång i fet stil också. Ace of Base är tillbaka. Ace of Base fanns från början i Spotify, men har (som jag förstår att ni alla är smärtsamt medvetna om) varit borta under en tid. Prövningarnas tid är nu äntligen över! Prisa Spotify!

Värt att notera är också att den här godingen (länken kräver att Spotify är installerat) är kvar.

Nyckelord på bloggar.se: ace of base , spotify

[Se originalinlägget för att visa bilder.]

Oops... (Eller är det något lurt jag inte förstår?)

Nyckelord på bloggar.se: itunes , spotify

Spotify är på pappret tänkt som ett reklamfinansierat musikbibliotek där alla gratis kan lyssna på sina favoritlåtar. Än så länge har det dock varken varit reklamfinansierat eller öppet för alla. Den privata betan har dock gjort succé bland anställda på många IT-företag, bland annat Stardoll och TradeDoubler.

Ett klart plus är att programmet faktiskt finns för icke-Windows. Tyvärr verkar det bara gälla Mac OS, men med lite tur kanske det kommer en Linux-version också. (Det går i och för sig att köra Windows-versionen i Wine.)

Ett problem, om än troligtvis svåråtgärdat, är att det än så länge verkar lättare att hitta musik på YouTube än i Spotify. (Men eftersom Google, företaget som är specialiserat på sökning, gör allt som står i sin makt för att hitta och ta bort upphovsrättsskyddat material från YouTube är det nog bara en tidsfråga nu. Typ.)

Det senaste Spotify-skvallret har förresten varit att det skulle hända något stort den här veckan. Kan det måntro ha handlat just om att jag skulle bli inbjuden?

Nej, nu ska jag lyssna på Blümchen. Heut' ist mein tag!

Nyckelord på bloggar.se: musik , spotify

Och just när det gäller inovation och nytänkande tycker jag inte att Chrome bidrar med så mycket. Startsidan verkar lik Operas, adressrutan snarlika den i Firefox och processuppdelningen tycker jag påminner något om hur det hela fungerar i Internet Explorer. Den JavaScript-motor som används i Chrome skulle enligt marknadsföringen vara mycket snabb, men enligt SunSpider-testet verkar TraceMonkey (Firefox) vara snabbare (källa). I det stora hela ser jag Chrome mer som en blandning av de webbläsare som redan finns, men med en Google-logga.

När det gäller den kommande versionen av Internet Explorer ser jag däremot ett par funktioner som jag inte tror att någon annan webbläsare idag har, bland annat Web slices och Accelerators. Hur praktiska och välanvända de i slutänden kommer att vara är svårt att säga, men jag gillar nytänkandet. Fortsätt så!

Nyckelord på bloggar.se: chrome , google , internet explorer , microsoft

Your browser is not supported

Tydligen krävs vissa speciella webbläsare som dessutom körs på vissa speciella operativsystem. Redan här gav jag upp praktiskt taget allt hopp. Eftersom jag ändå var nyfiken på tjänsten testade jag den på min Mac. Där visas butiken men när jag försöker gå vidare tar det stopp.

Du kan inte göra några inköp med ditt operativsystem

Schysst att SonyEricsson har gjort en musikbutik. Synd bara att det inte går att handla i den. (Hur tänkte de där!?) Som en sista spik i kistan innehåller hjälpsektionen information om DRM-skyddet de tydligen använder.

Som jag ser det bör DRM-fria försäljningsställen i synnerhet erbjuda (i) DRM-fritt material (ii) försäljning.

Nyckelord på bloggar.se: drm , kopieringssydd , playnow arena , sonyericsson

De olika kulturerna blir väldigt tydligt när det gäller tilläggsprogram. Jag skulle bränna en DVD häromdagen och tittade då på lite olika alternativ för Linux, Mac OS och Windows. Mönstret som jag så väl känner igen såg jag igen.

Mac OS. Det finns något Apple-människor gillar mer än design och det är pengar. Nästan allt till Mac OS kostar, oavsett hur litet eller hur stort det är. Det är till och med några som har tagit det gratis grafikprogrammet The Gimp, gjort det till MacGimp och -- just det -- börjat ta betalt för det. (Som tur är finns dock den mer Linux-inspirerade Wilber loves Apple.)

Linux. Linux-användare skiljer sig väldigt från Mac OS-användare. Ytterst få vanliga Linux-program kostar pengar. Däremot kan saker och ting bli onödigt komplexa. Det är inte helt ovanligt att förslag som att kompilera om kärnan dyker upp när relativt enkla sysslor ska utföras. Det förslaget dök exempelvis upp när jag skulle bränna min DVD.

Windows. Pengar utmärker inte Windows-användare varken åt ena eller andra hållet: vissa program kostar, andra inte. Något speciellt för Windows är dock att ett program sällan kommer ensamt. Det är inte otänkbart att jag tillsammans med programmet jag ville ha även får exempelvis ett verktygsfält till min webbläsare. Det är dessutom väldigt troligt att programmet jag laddar ner kommer att lägga sig i aktivitetsfältet, starta automatiskt när jag startar datorn och dessutom lägga flera ikoner på skrivbordet.

Det är intressant, tycker jag, att skillnaderna är så tydliga. Undra vad de egentligen beror på och vad som påverkar vad. (Någon som vill göra en socialantropologisk studie?)

Nyckelord på bloggar.se: linux , mac os , operativsystem , windows