<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
<channel>
<title>udd.be : idéer</title>
<description>Kategori idÃ©er på Niklas Udds hemsida. Ibland får jag idéer på hur exempelvis tjänster skulle kunna utvecklas och dessa idéer brukar jag försöka skriva ned.</description>
<language>sv-se</language>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=browse&amp;id=6</link>
<atom:link href="http://udd.be/hp/rss/cat6.xml" rel="self" type="application/rss+xml" />
<item>
<title><![CDATA[Om mitt IT-konsultföretag har avverkat någon skog senaste året? Nej, har ditt?]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=251</link>
<description>Det går att rikta kritik mot Sverige på många punkter, men att vi har alltför enkla skatteregler är inte en av dem. Detta brukar jag bli påmind om ungefär den här tiden varje år, då det är dags att deklarera.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Det går att rikta kritik mot Sverige på många punkter, men att vi har alltför enkla skatteregler är inte en av dem. Detta brukar jag bli påmind om ungefär den här tiden varje år, då det är dags att deklarera.</p>

<p>Jag ser på det här med deklarationen lite som ett spel eller ett lotteri, speciellt nu när e-deklarationen har gjort processen mer interaktiv. Förra året innan jag skulle skicka in min blankett fick jag en fråga om jag inte ville kryssa i ruta 69988216 på blankett N9722 (fritt från minnet) också. Det gjorde jag och helt plötsligt hade jag gjort ett avdrag vilket gav mig mer pengar tillbaka. Tjoho! I år däremot blev det lite av en nitlott. Den sa något, jag klickade lite på måfå och helt plötsligt ska jag få tillbaka trehundra kronor mindre.</p>

<p>Att det ska vara så himla svårt är lite av ett mysterium egentligen. Det måste gå att göra enklare! Inte ens Wikipedia vet vad vinstmarginalbeskattning är så hur ska då jag göra det? Och om jag mot förmodan skulle reda ut det begreppet så har vi både substansminskningsavdrag och allmän löneavgift (löneavgift är förresten ett roligt ord) kvar.</p>

<p>När vi ändå är inne på mysterium: vad är egentligen kontrolluppgifterna bra för? Min bank plockar fram lite uppgifter och skickar dem elektroniskt till Skatteverket och på papper till mig. Skatteverket skriver sen ut bankens uppgifter och skickar till mig. Jag i min tur jämför dessa båda uppgifter och bekräftar elektroniskt att de stämmer. Vad är det egentligen vi kontrollerar?</p>

<p>Jag tror att hela deklarationsförfarandet skulle gå att göra mycket enklare. Ett steg i den riktningen vore att sortera bort irrelevant information. Det finns otroligt många specialregler hit och dit, bland annat (tydligen) när det gäller avverkning av skog och travprispengar för hästägare. Följande stycke har jag läst i samband med min deklaration (förra året).</p>

<blockquote><p>Här redovisar du som är hästägare även prispengar på trav-  och galoppsport för vilka Svenska Travsportens Centralförbund (STC) eller Svenska Galoppförbundet (SG) redovisar utgående moms. Den utgående momsen på prispengar redovisas centralt av STC och SG. Är du hästägare ska du alltså inte själv redovisa den utgående momsen.</p></blockquote>

<p>Det kanske finns IT-konsultföretag som tävlar med travhästar och avverkar skog, men min gissning är att de trots allt är ganska få. Och framförallt har inte mitt gjort det. Alltså krånglar den här informationen bara till det för mig.</p>

<p>Jag skulle gärna se att deklarationen blir en guide. "Har du häst?" skulle en fråga då kunna vara och information skulle kunna hamna i rätt ruta automatiskt baserat på mitt val där. Ett annat alternativ är att deklarationen blir mer som en inställningsruta i ett program. Normalt visas bara de vanligaste uppgifterna som gäller alla men de som vill ha fler valmöjligheter kan klicka fram "Avancerade inställningar".</p>

<p>Att förenkla deklarationen vinner alla på. Idag tror jag att många fel görs på grund av missförstånd.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/deklaration">deklaration</a> , <a href="http://bloggar.se/om/inkomstdeklaration">inkomstdeklaration</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=251#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=251</guid>
<pubDate>Wed, 22 Apr 2009 21:43:40 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Deklarera licens för webbinnehåll]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=226</link>
<description>Det finns flera öppna licenser där ute som kan användas för att göra foton som tas, bilder som ritas och texter som skrivs tillgängliga för andra. Exempel på sådana licenser är Create Commons och GNU Free Documentation License.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Det finns flera öppna licenser där ute som kan användas för att göra foton som tas, bilder som ritas och texter som skrivs tillgängliga för andra. Exempel på sådana licenser är <a href="http://creativecommons.org/">Create Commons</a> och <a href="http://www.gnu.org/licenses/fdl.html">GNU Free Documentation License</a>.</p>

<p>Så långt är allt väl men ett problem är att det inte alltid är lätt att veta vilken licens som gäller för att random bild eller text på nätet. Problemet blir ännu mer påtagligt ifall bedömningen ska automatiseras i exempelvis en skärmsläckare som automatiskt ska leta reda på fria bilder på nätet och visar dem.</p>

<p>För att komma tillrätta med det har ett <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Microformat">mikroformat</a> skapats som kan användas för att tala om vilken licens en sida har. Följande länk kan inkluderas på en sida för att visa att innehållet är tillgängligt enligt Creative Commons. Mer finns att läsa i dokumentationen för <a href="http://microformats.org/wiki/rel-license">rel-license</a>.</p>

<blockquote>
<p>&lt;a href="http://creativecommons.org/licenses/by/2.0/" rel="license"&gt;cc by 2.0&lt;/a&gt;</p>
</blockquote>

<p>Tyvärr gäller det här hela sidan vilket medför problem om olika innehåll har olika licenser. I en blogg är det exempelvis möjligt att olika innehållstyper blandas friskt varför det inte alls är givet att allt ska behandlas lika. En lösning på detta vore att acceptera ett license-attribut på alla HTML-element, ungefär som i exemplet nedan.</p>

<blockquote>
<p>
&lt;p license="fdl"&gt;Det här innehållet är tillgängligt under GNU Free Documentation License&lt;/p&gt;</p>
<p>
&lt;img src="bild.jpg" license="cc-by-2.0" alt="Bild tillgänglig under Creative Commons" /&gt;
</p>
</blockquote> 

<p>Ett problem med den här lösningen är att det inte går att lista ut licensen för en bild utan en länk till den. Det är också möjligt att flera länkar till samma bild har olika licenser. En lösning på det är att göra HTTP medvetet om licenser och infoga en header som kan skickas i HTTP-svaret tillsammans med övrig metadata om objektet.</p>

<p>Jaja, bara en tanke.</p> <p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/creative+commons">creative commons</a> , <a href="http://bloggar.se/om/internet">internet</a> , <a href="http://bloggar.se/om/licens">licens</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=226#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=226</guid>
<pubDate>Tue, 24 Jun 2008 18:57:20 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Finn fem fel i låtar]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=222</link>
<description>Finn fem fel är ett ganska populärt (barn-)spel. Det går att spela via nätet på exempelvis ivoryboy.com. En variant på det vore att texten till en låt ändras något för att sedan spelas upp för ett gäng tävlande som ska försöka hitta felen. Jag tänkte att det skulle fungera i ett tv-program, eventuellt med live-musik. Har det här gjorts förut?</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Finn fem fel är ett ganska populärt (barn-)spel. Det går att spela via nätet på exempelvis <a href="http://www.ivoryboy.com/difference.html">ivoryboy.com</a>. En variant på det vore att texten till en låt ändras något för att sedan spelas upp för ett gäng tävlande som ska försöka hitta felen. Jag tänkte att det skulle fungera i ett tv-program, eventuellt med live-musik. Har det här gjorts förut?</p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=222#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=222</guid>
<pubDate>Tue, 20 May 2008 18:00:11 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Snälla SL, koppla samman reseplaneraren med störningsinformationen]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=216</link>
<description>Igår skulle jag åka från Bergshamra till Vällingby med SL. För att hitta den bästa vägen använde jag reseplaneraren på sl.se. Jag fick två förslag: ett med två byten och ett med ett byte. Eftersom ett byte verkade smidigare än två tog jag det alternativet även om det inte var någon större tidsskillnad mellan alternativen. Det skulle jag inte ha gjort.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Igår skulle jag åka från Bergshamra till Vällingby med SL. För att hitta den bästa vägen använde jag reseplaneraren på sl.se. Jag fick två förslag: ett med två byten och ett med ett byte. Eftersom ett byte verkade smidigare än två tog jag det alternativet även om det inte var någon större tidsskillnad mellan alternativen. Det skulle jag inte ha gjort.</p>

<p>Det visade sig under färden att bussen inte alls gick den vanliga vägen, utan på grund av "ordningsproblem" tog en annan väg. Tipsen som lämnades var att gå istället, men instruktionerna om var lämnade en del i övrigt att önska. Efter ungefär en timme kom jag vidare, men det var först efter åtskilliga ruttändringar.</p>

<p>Om jag bara hade valt den andra resvägen hade jag sparat mycket tid, huvudbry och irritation. Om jag hade kollat SLs störningsinformation hade jag kunnat se att det var problem med vissa busslinjer, men jag (och troligtvis de flesta andra) har inte för vana att alltid kolla den.</p>

<p>Den bästa lösningen på det här problemet vore naturligtvis om störningsinformationen var inmatad i reseplaneraren. En busslinje som inte körs är olämplig att visa. Jag misstänker dock att det där kräver en del programmering för att få ihop.</p>

<p>Något som däremot borde vara relativt enkelt att ordna är att markera störningsdrabbade linjer med en liten symbol, exempelvis en varningstriangel. Detta behöver inte påverka själva logiken för att hitta en resväg utan den koden kan köras efteråt. När en rutt har hittats gås de valda färdsätten igenom och linjer med störningar markeras.</p>

<p>En person som använder reseplaneraren och ser en triangel förstår då att det är bäst att kolla störningsinformationen och, om möjligt, välja en alternativ rutt.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/sl">sl</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=216#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=216</guid>
<pubDate>Fri, 18 Apr 2008 23:53:53 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Är det bara jag som vill montera RSS-flöden som filsystem?]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=215</link>
<description>Med hjälp av FUSE (Filesystem in Userspace) går det att skapa virtuella filsystem. Det hela fungerar som så att ett program körs (i userspace) som svarar på alla frågor om filsystemet. På detta sätt är det exempelvis ganska enkelt att göra ett distribuerat filsystem mellan flera olika datorer.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Med hjälp av <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Filesystem_in_Userspace">FUSE</a> (Filesystem in Userspace) går det att skapa virtuella filsystem. Det hela fungerar som så att ett program körs (i userspace) som svarar på alla frågor om filsystemet. På detta sätt är det exempelvis ganska enkelt att göra ett distribuerat filsystem mellan flera olika datorer.</p>

<p>Något som jag gärna skulle se är ett FUSE-system som kan läsa RSS-flöden, alltså exempelvis bloggar. Alla bloggar kan då finnas som kataloger i filsystemet och alla blogginlägg kan finnas som textfiler (eller html-filer) under respektive katalog. Inläggen kan då öppnas och läsas som om de vore vanliga filer som ligger på hårddisken.</p>

<p>En session skulle exempelvis kunna se ut så här:</p>
<blockquote>
<p>~$ cd /blogs</p>

<p>/blogs$ cd udd.be</p>

<p>/blogs/udd.be$ ls<br/>
Anonym lapp om urinerande psykopat<br/>
Sätt de fisande korna i rätt perspektiv<br/>
http och https behöver kanske sällskap av httpe<br/>
Jag har fått jobb (utan att klippa mig)<br/>
Felaktig studentrabatt på Burger King</p>

<p>/blogs/udd.be$ head http\ och\ https\ behöver\ kanske\ sällskap\ av\ httpe<br/>
Traditionellt skickas all webbtrafik helt oskyddad. Vem som helst som "kommer åt" trafiken kan läsa av allt som skickas, inklusive lösenord och privata mejl. En lösning på detta är att använda https istället för http. I praktiken innebär det att trafiken krypteras och den blir skyddad.</p>

<p>/blogs/udd.be$</p>
</blockquote>

<p>Jag såg att ett liknande system finns, men tyvärr fungerar det inte för alla bloggar. <a  href="http://freshmeat.net/projects/blogfs/">BlogFS</a>, som dessvärre inte verkar vara så aktivt, är ett system som gör att WordPress-bloggar kan monteras i filsystemet. Inlägg kan då både läsas och ändras direkt i filsystemet. Värt att titta på för att inspireras är <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/WikipediaFS">WikipediaFS</a> som fungerar på liknande sätt för Wikipedia (eller annan kompatibel wiki).</p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=215#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=215</guid>
<pubDate>Fri, 11 Apr 2008 20:38:37 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Blir webcomics den nya flugan?]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=213</link>
<description>Det brukar finnas trender på Internet. Bloggande var ett tag otroligt populärt, men verkar nu ha lugnat sig lite. Det fanns de som hade bloggar, även om det inte alltid kallades så, innan bloggboomen och det finns de som fortfarande bloggar. Konceptet har alltså funnits länge och kommer troligtvis att leva vidare långt in i framtiden, men någon gång längst resan blev bloggar en trend. Andra tekniker gör ofta en liknande resa, men det är inte enkelt att veta vad som kommer att bli nästa fluga.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Det brukar finnas trender på Internet. Bloggande var ett tag otroligt populärt, men verkar nu ha lugnat sig lite. Det fanns de som hade bloggar, även om det inte alltid kallades så, innan bloggboomen och det finns de som fortfarande bloggar. Konceptet har alltså funnits länge och kommer troligtvis att leva vidare långt in i framtiden, men någon gång längst resan blev bloggar en trend. Andra tekniker gör ofta en liknande resa, men det är inte enkelt att veta vad som kommer att bli nästa fluga.</p>

<p>En möjlig kommande trend är webcomics, alltså seriestrippar på nätet. Det finns i dagsläget flertalet etablerade webcomics, exempelvis <a href="http://xkcd.com/">XKCD</a>, <a href="http://www.questionablecontent.net/">Questionable Content</a> och <a href="http://www.ctrlaltdel-online.com/">Ctrl+Alt+Del</a>. Ännu har jag dock inte sett så många webcomics från nybörjare och tröskeln tror jag ännu är lite för hög.</p>

<p>Jag tror att om någon gör en plattform för att enkelt skapa och publicera webcomics så kommer många fler att börja. Det behövs en enkel och lättanvänd tjänst på samma sätt som bloggandet krävde det. I fallet med webcomics är nog behovet ännu större eftersom det även vore bra om användarna kunde få hjälp med att utforma sin stripp. (I LiveJournal-anda tänkte jag föreslå namnet LiveStrip, men efter att ha googlat det tar jag tillbaka förslaget.)</p>

<p>Webcomics kan användas på samma sätt som bloggarna används; dagliga tankar, politiska åsikter och ren information kan förmedlas. Fördelen är att informationen eventuellt kan göras mer tillgänglig. Vi matas med väldigt mycket text idag och det är inte alltid besökare på en sajt tar sig tid att läsa längre inlägg, men en seriestripp däremot kanske fångar uppmärksamheten.</p>

<p><i>[Se originalinlägget för att visa bilder.]</i></p>

<p>Exempel på (riktiga) strippar är <a href="http://xkcd.com/162/">Angular Momentum</a> (så gulligt!) och <a href="http://xkcd.com/385/">How it Works</a>.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/bloggar">bloggar</a> , <a href="http://bloggar.se/om/webcomic">webcomic</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=213#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=213</guid>
<pubDate>Mon, 31 Mar 2008 23:06:50 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[http och https behöver kanske sällskap av httpe]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=208</link>
<description>Traditionellt skickas all webbtrafik helt oskyddad. Vem som helst som &quot;kommer åt&quot; trafiken kan läsa av allt som skickas, inklusive lösenord och privata mejl. En lösning på detta är att använda https istället för http. I praktiken innebär det att trafiken krypteras och den blir skyddad.</description>
<content:encoded><![CDATA[<h3>Bakgrund</h3>
<p>Traditionellt skickas all webbtrafik helt oskyddad. Vem som helst som "kommer åt" trafiken kan läsa av allt som skickas, inklusive lösenord och privata mejl. En lösning på detta är att använda https istället för http. I praktiken innebär det att trafiken krypteras och den blir skyddad.</p>

<p>Passiva avlyssnare stoppas effektivt bara genom kryptering. Problemet är aktiva avlyssnare som har tillräcklig teknik och kunskap för att kunna ändra trafiken. En sådan person kan förfalska de så-kallade certifikaten, vilka är själva naven i krypteringen. Lösningen på detta är att en oberoende tredjepart verifierar certifikatens äkthet. De går då inte längre att förfalska.</p>

<p>När allt är verifierat och klart fungerar https smidigt. De flesta webbläsare visare tydligt att sajten är säker och att (i) trafiken skickas krypterat och (ii) trafiken kommer till rätt mottagare. Det senare garanteras alltså av den här tredjepartsverifieraren. En nackdel med det här är att dessa verifierare tar betalt för sina certifikat. Den allra enklaste varianten kan kosta ganska många tusenlappar per år.</p>

<h3>Problem</h3>
<p>Att betala en verifierare är inte aktuellt för alla sajter, men det går att hoppa över det steget. Vi är då tillbaka där vi var förut: trafiken skickas krypterat, men en aktiv avlyssnare kan ställa till problem. Med andra ord finns det ett skydd, men det är inte så bra som det skulle kunna vara. Det är dock mycket bättre än vanlig oskyddad http.</p>

<p>Hur webbläsarna än agerar när de stöter på en sån här sajt blir det knepigt. Å ena sidan bör de varna och slå på stora trumman eftersom det kan vara en resursstark cracker som försöker begå dataintrång, å andra sidan bör de inte föra oväsen eftersom skyddet trots allt är bättre än inget. Det hela beror alltså på vad användaren hade förväntat sig: oskyddad http eller skyddad och verifierad https.</p>

<p>De flesta webbläsare hanterar problemet genom att slå på den största trumma de har. Kort och gott skrämmer det iväg användarna i tron om att elaka crackers håller på att ta över hela Internet och deras dator i synnerhet. Detta gör att många sajter drar sig för att använda overifierade certifikat. Att använda verifierade är inte heller alltid något alternativ eftersom kostnaderna för ett sådant kan överstiga hela sajtens totala budget flera gånger om.</p>

<p>På ett generellt plan är problemet att det bara finns två nivåer: bank eller receptsamling. Det ena behöver otroligt starkt skydd medan det andra inte behöver något skydd alls. Så är inte verkligheten och inloggning till exempelvis en blogg kan behöva visst skydd, men ändå inte det starkast möjliga.</p>

<h3>Lösning</h3>
<p>En möjlig lösning på det här problemet skulle kunna vara att införa httpe (e som i encrypted, istället för s som i secure (socket layer)). httpe och https skulle kunna fungera precis likadant bortsett från att httpe inte skulle kräva verifiering. Webbläsare behöver inte visa httpe-sajter annorlunda (genom exempelvis hänglås) och behöver därför inte känna något ansvar för att varna när verifieringen inte fungerar. Samtidigt skulle det vara enkelt för webbutvecklare att göra sajter säkrare.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/datas%E4kerhet">datasäkerhet</a> , <a href="http://bloggar.se/om/internet">internet</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=208#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=208</guid>
<pubDate>Thu, 20 Mar 2008 16:48:28 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Sökfunktion för alla dejtingsajter]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=198</link>
<description>Det finns många som Internet-dejtar där ute, och det finns många sajter att göra det på. Men hur ska den som registrerar sig på en dejtingsajt veta att drömpartnern finns ju där och inte på en annan sida?</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Det finns många som Internet-dejtar där ute, och det finns många sajter att göra det på. Men hur ska den som registrerar sig på en dejtingsajt veta att drömpartnern finns ju där och inte på en annan sida?</p>

<p>Det här är ett knepigt problem, men något som kanske skulle hjälpa vore en sökfunktion som sammanställer alla profiler från alla sidor, ungefär som <a href="http://www.allaannonser.se/">AllaAnnonser</a> gör för prylannonser. AllaKontakter skulle kunna vara en sajt som gick igenom profiler från så många dejtingsajter som möjligt och gjorde dessa sökbara på ett smart sätt.</p>

<p>Problemet är troligtvis att ingen dejtingsajt är intresserad eftersom de gärna vill ha besökare på just sin sajt och inte på någon gemensam söksajt -- och definitivt inte på någon annan dejtingsajt.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/dejting">dejting</a> , <a href="http://bloggar.se/om/internet">internet</a> , <a href="http://bloggar.se/om/n%E4tdejting">nätdejting</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=198#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=198</guid>
<pubDate>Wed, 09 Jan 2008 22:59:36 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Inför roaming i sjukvården]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=160</link>
<description>I veckan var jag på min lokala vårdcentral och i samband med det uppstod naturligtvis en massa administration. Varför måste allt vara så krånligt inom sjukvården? Jag tror att en hel del kan förbättras här.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>I veckan var jag på min lokala vårdcentral och i samband med det uppstod naturligtvis en massa administration. Varför måste allt vara så krånligt inom sjukvården? Jag tror att en hel del kan förbättras här.</p>

<p>Det som stör mig mest är det här med att tillhöra en vårdcentral. Varför inte bara ge folk vård där de är? Milliecent, som egentligen bor på andra sidan av Stockholm, var hos mig en dag när hon plötsligt fick svårt att andas. Vi ringde till någon slags akutmottagning, men de hänvisade oss till den mottagning som hon tillhörde. Att åka tunnelbana i en halvtimme låter ju himla frestande i den situationen.</p>

<p>Så här det ju inte med andra tjänster. Eller när skickade din mobiltelefonoperatär senast ut en blankett där du ombads lista dig hos en basstation? Jasså inte det, har du listat dig hos din lokala ICA-butik då?</p>

<p>Allt administrativt bör kunna ske bakom kulisserna utan att störa kunderna/patienterna. Mobiltelefonoperatörerna löser det genom <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Roaming">roaming</a>. Varför inte införa roaming i sjukvården? (Och sedan flytta pengar bakom kulisserna, för jag antar att det är där skon klämmer.)</p>

<p>Det här med att vara på rätt plats ställde dock inte till något trassel för mig eftersom jag hade en bokad tid och var på hemmaplan. När jag kom till "rätt" vårdcentral ombads jag dock välja en husläkare. För det första skedde det här före själva besöket och hur ska jag då kunna veta vilken läkare som är bra? För det andra förstår jag inte poängen. Jag har gått igenom den här proceduren förut och då fyllde jag också bara i ett namn på måfå, men det var ändå inte den läkaren jag fick träffa den här gången. Vad är poängen egentligen? Borde inte det här kunna vara frivilligt (för de som förstår poängen)? Om jag är utomlands och tar med mig min mobiltelefon kommer jag automatiskt koppla upp mig mot första bästa operatör (som har rätt avtal). Jag behöver inte skicka in en blankett i förväg där jag säger att Rogers är bättre än Fido. Jag kan dock, om jag verkligen vill, välja, men det är inget krav.</p>

<p>Ytterligare något som borde kunna förenklas är det här med <a href="http://www.vardguiden.se/Article.asp?c=2901">högkostnadskort</a>. Borde inte den sortens information kunna sparas centralt istället? Då skulle ju ingen missa att ta ett kort, tappa bort det eller kunna fuska. Helt automatiskt skulle allt gå dessutom.</p>

<p>Något positivt ska jag dock ta upp i sammanhanget också och det är <a href="https://www.e-recept.nu/">e-recept</a>. Detta är en helt fantastiskt smart och smidig grej.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/sjukv%E5rd">sjukvård</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=160#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=160</guid>
<pubDate>Fri, 20 Jul 2007 10:37:00 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Är det inte dags för en uppföljare till T9?]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=95</link>
<description>SMS är väldigt smidigt på många sätt och populariteten verkar bara växa. Ett krav för detta är säkert att det går relativt enkelt att mata in text: trots att de flesta inte har ett fullskaligt tangentbord att tillgå när de skickar SMS fungerar inmatningen bra. Till stor del har vi nog T9 att tacka för det. Frågan är dock om det inte går att förbättra T9. Kanske är det dags för något nytt (T10?).</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>SMS är väldigt smidigt på många sätt och populariteten verkar bara växa. Ett krav för detta är säkert att det går relativt enkelt att mata in text: trots att de flesta inte har ett fullskaligt tangentbord att tillgå när de skickar SMS fungerar inmatningen bra. Till stor del har vi nog <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/T9_%28predictive_text%29">T9</a> att tacka för det. Frågan är dock om det inte går att förbättra T9. Kanske är det dags för något nytt (T10?).</p>

<p>Det som i huvudsak kan förbättras tror jag är hur ord föreslås när fler matchar samma kombination. När jag matar in 32867 vet telefonen inte om jag menar "dator" eller "favör". Vilket den föreslår som förstahandsförslag brukar bero på hur ofta ord används. Om jag använder "dator" många gånger kommer det att hamna över "favör" i listan. Så långt är allt bra.</p>

<p>Det stora problemet tror jag i regel är med ord som används ungefär lika ofta, men i olika sammanhang. Ett exempel på sådana ordpar är "får" och "där". Båda används ofta så det går inte att föreslå baserat enbart på frekvens. Så vitt jag vet försöker inga T9-telefoner läsa av kontexten för ett ord och basera förslagen på det. Jag tror dock att det kan vara ganska hjälpfullt.</p>

<p>Ett exempel på det här med kontext är när jag idag skulle jag skriva "Vi får boka ikväll" (det var tvättstugan jag syftade på för er som är nyfikna). Jag tryckte på rätt tangenter varpå telefonen föreslog "Vi där cola ikväll". Eh?</p>

<p>Jag är för okunnig på området för att föreslå en lösning, men på något sätt borde meningsstrukturer gå att lägga in. Verb, substantiv, dativobjekt, tyska och all sån där metadata om ord borde kunna användas. Jag tror inte att det krävs så mycket språkkunskap för att förkasta "Vi där cola ikväll" till förmån för "Vi får boka ikväll".</p>

<p>Observera dock att grammatik, eller ens semantik, inte hjälper i alla sammanhang. Även meningen "Vi får cola ikväll" är ju faktiskt korrekt på alla sätt och vis -- bortsett från att den är fel (då det var bokning jag syftade på).</p>

<p>Ett problem med det här förslaget är hur inmatning av nya ord ska gå till. Det blir ju opraktiskt att låta användaren klassificera inmatade ord i ordklasser. En lösning är att låta bli att göra denna kontextkontroll på dessa ord och enbart använda frekvens i de fallen.</p>

<p>Ett problem som dock kvarstår med T9 är att det är lätt att mata in ett tecken fel och komma helt galet. Om en användare skriver en bokstav fel på ett tangentbord är det dels lätt för den som matar in att se var felet gjordes och dels (ofta) lätt för en mottagare att förstå ändå. Inget av detta stämmer för T9-inmatning.</p>

<p>En användare som försöker mata in "tangent" och får "väninnt" kanske inte direkt ser att den ska gå tillbaka tre tecken och börja om därifrån. Istället kanske användaren skriver om hela ordet vilket är lite ineffektivt.</p>

<p>Jag tycker alltså att T9 är väldigt bra, men samtidigt att inmatningen kan förbättras ytterligare.</p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=95#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=95</guid>
<pubDate>Wed, 03 Jan 2007 17:51:15 +0000</pubDate>
</item>
</channel>
</rss>

