<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
<channel>
<title>udd.be : genus</title>
<description>Kategori genus på Niklas Udds hemsida. I den här kategorin finns artiklar relaterade till kön och genus.</description>
<language>sv-se</language>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=browse&amp;id=2</link>
<atom:link href="http://udd.be/hp/rss/cat2.xml" rel="self" type="application/rss+xml" />
<item>
<title><![CDATA[Könsstympning av pojkar är givetvis fel]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=272</link>
<description>Tidigare i veckan publicerade SvD en text av Lars Dencik där han argumenterar för att könsstympning av pojkar (även kallad manlig omskärelse) är bra och att de som argumenterar för motsatsen är främlingsfientliga. Det är två fel av två möjliga.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Tidigare i veckan publicerade SvD en <a href="http://www.svd.se/kultur/kulturdebatt/bakom-humanitetens-mask_6763027.svd">text av Lars Dencik</a> där han argumenterar för att könsstympning av pojkar (även kallad manlig omskärelse) är bra och att de som argumenterar för motsatsen är främlingsfientliga. Det är två fel av två möjliga.</p>

<p>Jag vill bemöta argumenten som lades fram.</p>

<blockquote><p>Inga vetenskapligt underbyggda rapporter dokumenterar att brit mila skulle vara till skada varken medicinskt, psykologiskt, eller sexuellt för de judiska män som har blivit omskurna som spädbarn – då skulle sedvänjan naturligtvis inte praktiseras.</p></blockquote>

<p>För det första ligger bevisbördan helt fel. Debattören vill utan några som helst medicinska skäl sätta kniven i ett fullt friskt barn och tycker att det är vi som är kritiska som borde bevisa att det kan vara skadligt. Rimligtvis borde den som vill göra ett sånt ingrepp vara den som ska bevisa att det är helt oskadligt.</p>

<p>Men okej, låt gå. Eftersom det är rätt lätt att hitta forskning på ämnet så är det ingen tung uppgift att lyfta fram den. Till exempel kan nämnas att <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Circumcision">Wikipedia-sidan om ämnet</a> har 220 referenser. En titt där eller en snabb googling visar att några av skadorna som uppkommit till följd av könsstympning av pojkar är nedsatt känslighet, inkontinens och död.</p>

<p>Att sedvänjor som är skadliga inte praktiseras är ett så urbota dumt argument att jag förvånas över att se en professor skriva det i en seriös tidning. Låt oss byta kön på barnen vi pratar om. Är kvinnlig könsstympning skadligt? Praktiseras det?</p>

<p>˙ɐɾ `ɐɾ :ɹɐʌs</p>

<blockquote><p>Inte heller hörs klagomål från dem som har blivit omskurna – i Sverige gäller det i stort sett samtliga män i de judiska församlingarna.</p></blockquote>

<p>För att höra något krävs det inte bara att någon pratar utan också att någon lyssnar. <a href="http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/omskurna-man-tar-strid-mot-traditionen_2845849.svd">Eller läser tidningar.</a></p>

<blockquote><p>Tvärtom ser dessa män, som i de flesta fall är väl upplysta och utbildade människor, i allmänhet till att deras egna söner när de är nyfödda också blir omskurna.</p></blockquote>

<p><a href="http://www.rb.se/press/nyheter/Pages/Fragor_och_svar_om_barnmisshandel.aspx">Enligt Rädda Barnen</a> har många föräldrar som slår sina barn själva blivit misshandlade som barn. Det betyder inte att det är något bra.</p>

<blockquote><p>Tror de verkligen att vi judar i Sverige inte själva har både förmågan att se till våra barns bästa och att ta den omsorg om dem som varje barn har rätt till?</p></blockquote>

<p>Det här argumentet säger att staten inte ska lägga sig i vad föräldrar gör med sina barn för vi måste lita på att föräldrar har de rätta förmågorna. Varför har vi i så fall en lag mot barnaga? Varför är kvinnlig könsstympning förbjuden? Varför har vi över huvud taget några lagar som säger hur barn ska behandlas?</p>

<blockquote><p>Ett förbud mot brit mila vore inte bara i direkt strid med den europeiska konvention om skydd för nationella minoriteter som Sverige har ratificerat, det skulle också i sin förlängning vara detsamma som ett förbud mot att leva som jude i Sverige.</p></blockquote>

<p>I Bibeln står det att kvinnor som har sex utan att vara gifta ska stenas till döds. Eftersom det är förbjudet att stena folk till döds i Sverige går det inte att leva som en god kristen här.</p>

<p>Och en jävla tur är väl det.</p>

<p>Det enda rimliga är att samhället sätter upp religionsoberoende lagar som gäller för alla människor. Ska det vara okej att utifrån icke-medicinska skäl skära av delar av barn? Om svaret är jakande ska det vara okej för exempelvis ateister att skära bort en bit av näsorna på sina barn för att de tycker det ser roligt ut.</p>

<p>Religionsfriheten ska gälla så länge det religionen förespråkar är i enlighet med lagarna. En kristen person som försöker hjälpa sin homosexuella kompis att hitta en partner för att kärlek är störst av allt (1 Kor 13:13) ska naturligtvis få göra det. En kristen person som däremot försöker slå ihjäl samma person eftersom homosexuella ska utrotas (3 Mos 18:22) ska <i>naturligtvis</i> stoppas.</p>

<p>Jag tror faktiskt aldrig att jag har träffat en person som följer alla regler en viss religion påbuder. Till exempel står det i Toran att det är förbjudet att klippa håret vid tinningarna och kapa skägget, men lite bildgoogling tyder på att Lars själv har gjort just detta. <b>Om gudarnas ord inte måste följas när de gäller en själv, varför måste de då följas så slaviskt när det handlar om andra?</b></p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/k%F6nsstympning">könsstympning</a> , <a href="http://bloggar.se/om/omsk%E4relse">omskärelse</a> , <a href="http://bloggar.se/om/religion">religion</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=272#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=272</guid>
<pubDate>Sat, 14 Jan 2012 20:27:56 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Att skapa vägar ur prostitutionen är att lyssna på de prostituerade]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=266</link>
<description>I Prostituerade är brottsoffer som publicerades på SvD Opinion igår skrev Gudrun Schyman, Olga Persson och flera andra att stödet för de som vill lämna prostitutionen behöver stärkas. De skriver också att riksdagen &quot;bör förtydliga att alla personer som köps i prostitution är offer för sexköpsbrottet&quot;.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>I <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/prostituerade-ar-brottsoffer_6077511.svd">Prostituerade är brottsoffer</a> som publicerades på SvD Opinion igår skrev Gudrun Schyman, Olga Persson och flera andra att stödet för de som vill lämna prostitutionen behöver stärkas. De skriver också att riksdagen "bör förtydliga att alla personer som köps i prostitution är offer för sexköpsbrottet".</p>

<p>Självklart dröjde det inte länge innan artikeln kritiserades. Idag har SvD sammanfattat en del av kritiken i <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/starka-reaktioner-i-prostitutionsdebatt_6078779.svd">Starka reaktioner i prostitutionsdebatt</a>. Eftersom jag tycker argumenten som där läggs fram inte håller vill jag passa på att kritisera kritiken.</p>

<p>Två personer verkar mena att debattörerna håller fast vid dåtiden. En skriver att det är "hög tid att vi lämnar medeltiden" och den andra talar om en förlegad syn. Hur "världens äldsta yrke" kan vara modernt lyckas dock ingen förklara. Både verkar också ha missat att vi har haft laglig prostitution i Sverige, för ungefär hundra år sedan. Tvärtom, hävdar jag, är det just sexköpslagen som är modern.</p>

<p>Petra Östergren är kritisk med motiveringen att debattörerna "inte ens pratat med prostituerade". Östergren har nog läst den ursprungliga artikeln slarvigt för i den refereras en undersökning som säger att 89 % av de prostituerade vill lämna prostitutionen och skulle göra det om de kunde. Siffran kommer från en undersökning som tillfrågat över 800 prostituerade i nio länder (Prostitution and Trafficking in Nine Countries: An Update on Violence and Posttraumatic Stress Disorder av Melissa Farley et al, 2003). Så vitt jag vet är undersökningen inte bara grundlig utan också den mest grundliga som någonsin gjorts.</p>

<p>Slutligen menar en person att den ursprungliga debattartikeln "utmålar prostituerade som oförmögna att fatta välavvägda och villiga beslut". I artikeln står det att 89 % av de prostituerade vill lämna prostitutionen men anser att de inte har möjlighet. Debattörerna vill förbättra stödet för att lämna prostitutionen så att de som vill kan gör det. Det handlar knappast om att se prostituerade som oförmögna att fatta beslut. Det handlar snarare om att lyssna på deras vilja och ta den på allvar.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/feminism">feminism</a> , <a href="http://bloggar.se/om/prostitution">prostitution</a> , <a href="http://bloggar.se/om/sexk%F6pslagen">sexköpslagen</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=266#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=266</guid>
<pubDate>Sun, 10 Apr 2011 10:17:54 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Christina Herrströms Saga har jobb så det räcker, men vem är Peter Schildt?]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=264</link>
<description>För ett par dagar sedan skrev Bitte Assarmo Myten om den förtryckta skolflickan på Svenska Dagbladets Brännpunkt. Texten handlar om berättelsen Tusen gånger starkare, som nu fått extra uppmärksamhet i samband med att boken blivit film.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>För ett par dagar sedan skrev Bitte Assarmo <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/myten-om-den-fortryckta-skolflickan_5489019.svd">Myten om den förtryckta skolflickan</a> på Svenska Dagbladets Brännpunkt. Texten handlar om berättelsen Tusen gånger starkare, som nu fått extra uppmärksamhet i samband med att boken blivit film.</p>

<p>Assarmos text handlar om att kvinnor inte alls missgynnas i skolan och att det inte behövs någon tusen gånger starkare Saga, utan att män tvärtom behöver en Tage. Det i sig är intressant men det allra mest intressanta tycker jag är vem som får uppmärksamhet i artikeln.</p>

<p><b>Filmens regissör nämns vid namn fyra gånger. Författaren till boken, Christina Herrström, nämns inte en enda. Assarmo skriver exempelvis "jag känner inte igen mig i Peter Schildts historia". Varför är det plötsligt hans historia, och inte Christina Herrströms?</b></p>

<p>Kan det månntro vara så att det trots allt finns någon slags maktstruktur som har med kön att göra? Att det inte är en slump att den kvinnliga författaren helt glömdes bort och den manliga regissören fick allt fokus?</p>

<p><i>Jomen</i>, säger nog kritikerna, <i>det handlar bara om att regissörer får mer uppmärksamhet än författare helt enkelt</i>. I så fall är det ju lite konstigt att vi exempelvis aldrig talar om "Daniel Alfredsons berättelse om Lisbeth Salander" eller "Ron Howards berättelse om Robert Langdon". (De flesta känner nog bättre till Stieg Larsson och Dan Brown.)</p>

<p><i>Det förstås</i>, kanske kritikerna fortsätter, <i>men det är nog så att den här Charlotta Herrkvist eller vad hon nu hette är den enda kvinna som osynliggjorts och därför är ett undantag som bekräftar regeln.</i> En lite lusig grej i så fall är att det på Nellie Blys Wikipedia-sida står att hon wallraffat -- trots att hon gjorde sin grej ett halvt sekel innan Günter Wallraff föddes. Och att "jag ogillar dina åsikter, men jag är beredd att gå i döden för din rättighet att uttala dem" så ofta tillskrivs Voltaire men i själva verket myntades av Evelyn Beatrice Hall. Och så vidare.</p>

<p>Det verkar med andra ord som att den här texten fortsätter på en inslagen linje. Och det är ju lite anmärkningsvärt att en text som ska tona ned maktstrukturer så tydligt reproducerar dem.</p>

<p>Assarmo har dock rätt i att Tusen gånger starkare inte berättar en slags vetenskapligt fastställd sanning. Det är ju en skönlitterär berättelse! Å andra sidan blir motsatsen inte heller en sanning bara för att Assarmo skriver det.</p>

<p>Den som verkligen är intresserad av att djupdyka i ämnet bör sätta SOU framför både SF och SvD. Intressanta rapporter angående det här kan vara <a href="http://www.sweden.gov.se/sb/d/12492/a/149157">Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om "pojkkrisen" (SOU 2010:53)</a> och <a href="http://www.sweden.gov.se/sb/d/11358/a/129434">Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det? (SOU 2009:64)</a>. I den senare står det så här.</p>

<blockquote><p>Flickor känner sig mer utsatta än pojkar för i stort sett alla former av kränkningar i skolan. Pojkar framstår som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa. [...] Generellt gäller att pojkarna pratar mest i klassrummet och får mest uppmärksamhet av pedagogerna. Flickorna är i allmänhet tystare, och tilldelas och accepterar rollen som ordningsskapare.</p></blockquote>

<p>Alltså kanske inte Saga, som CHRISTINA HERRSTRÖM berättar om, skulle vara helt sysslolös trots allt.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/tusen+g%E5nger+starkare">tusen gånger starkare</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=264#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=264</guid>
<pubDate>Sat, 16 Oct 2010 14:22:23 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Varför Sverigedemokraterna har fel om kvinnors trygghet (också)]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=259</link>
<description>Sverigedemokraterna går till val med att vilja öka tryggheten för landets kvinnor. Så långt allt bra, men en närmare titt på den politik de vill föra ger inget hopp. Tvärtom missar de målet totalt och deras vurmande för kvinnorättsfrågor verkar mest vara en fasad för att få föra deras vanliga främlingsfientliga politik.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Sverigedemokraterna går till val med att vilja öka tryggheten för landets kvinnor. Så långt allt bra, men en närmare titt på den politik de vill föra ger inget hopp. Tvärtom missar de målet totalt och deras vurmande för kvinnorättsfrågor verkar mest vara en fasad för att få föra deras vanliga främlingsfientliga politik.</p>

<p>Enligt Sverigedemokraterna verkar det, föga förvånande, vara invandrarna som är problemet. På den nationella hemsidan skriver de så här: "I dagens Sverige flyttar kvinnofientliga religioner och kulturer fram sina positioner." [1]</p>

<p>Det är bekvämt att måla upp Den Andra, Det Okända och Den Annorlunda som Hotet. Då slipper vi tänka på att den snälla pojkvännen, schyssta kompisen och roliga dejten på krogen kan vara de som utöver våld. Vi slipper tänka på att de som begår hemska handlingar faktiskt inte ser annorlunda ut än oss. Självklart är det lika fel som bekvämt.</p>

<p>Problemet är inte invandrare. Vi måste våga acceptera att våldtäktsmän och kvinnomisshandlare inte ser annorlunda ut än icke-våldtäktsmän. Det borde nyligen blivit pinsamt uppenbart för de Sverigedemokrater som tvivlar när deras eget andrenamn i Västerås nyligen dömdes för just kvinnomisshandel. [2] Hotet mot landets kvinnor behöver inte heta Ahmed, ha mörk hy och bo i en förort norr om Stockholm -- det kan lika gärna heta Joachim, vara med i ett främlingsfientligt parti och bo i Västerås.</p>

<p>Det finns en uppfattning bland Sverigedemokrater att sanningen om invandringen förtigs. Myndigheter "försöker mörka sanningen om att gärningsmännen ofta har utländsk bakgrund" [3]. Detta är inte sant. Brottsförebyggande rådet (Brå), som är just en myndighet, har publicerat statistik på ämnet. Brå konstaterar att invandrare mycket riktigt är överrepresenterade, men de konstaterar också två andra saker som troligtvis sticker i ögonen på Sverigedemokraterna. Det ena är att överrepresentationen sjunker med generationerna, alltså att barn till invandrare (andra generationens invandrare) är mindre benägna att begå brott än deras föräldrar (första generationens invandrare). Det andra, kanske ännu mer intressanta, är att andra grupper är mycket mer överrepresenterade. Brå belyser att exempelvis män är betydligt mer överrepresenterade än invandrare. [4] Även låginkomsttagare och människor utan högre utbildning är mer överrepresenterade än invandrare [5].</p>

<p>Det Brå tar upp gällande kön är en aspekt som verkligen spelar roll. Om vi exempelvis talar om sexualbrott så säger Brå vidare att omkring 98 % av alla som misstänks för dessa brott är män [6]. Där kan vi verkligen prata om överrepresentation. Det är män (eller den socialt konstruerade manligheten) vi måste titta på för att lösa problemet med kvinnors trygghet -- inte på invandrare.</p>

<p>Därför har Sverigedemokraterna fel om kvinnors trygghet (också).</p>

<p><b>Referenser</b></p>

<p>[1] Sverigedemokraterna (2010). <i>Jämställdhet och ökad trygghet för landets kvinnor</i> [www]. Hämtat från &lt;<a href="http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/jamstalldhet-och-okad-trygghet-for-landets-kvinnor/" rel="nofollow">http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/jamstalldhet-och-okad-trygghet-for-landets-kvinnor/</a>&gt;. Hämtat den 19 april.<br/>
[2] Expo (2010). <i>Misshandelsdömd kandiderar i Västerås</i> [www]. Hämtat från &lt;<a href="http://expo.se/2010/48_3197.html">http://expo.se/2010/48_3197.html</a>&gt;. Hämtat den 20 april.<br/>
[3] SD-Kvinnors Nätverk (2010). <i>Vem är feminist?</i> [www]. Hämtat från &lt;<a href="http://sdkvinnor.se/2010/02/24/vem-ar-feminist/" rel="nofollow">http://sdkvinnor.se/2010/02/24/vem-ar-feminist/</a>&gt;. Hämtat den 19 april.<br/>
[4] Brottsförebyggande rådet (2005). <i>Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet</i>. Brå 2005:17. Kan hämtas från &lt;<a href="http://www.bra.se/extra/faq/?action_question_show.339.0.=1&module_instance=2">http://www.bra.se/extra/faq/?action_question_show.339.0.=1&module_instance=2</a>&gt;.<br/>
[5] TV4 (2010). <i>Dom kallas rasister</i> [tv-dokumentär]. Kan ses från &lt;<a href="http://www.tv4play.se/?videoId=1.1747698">http://www.tv4play.se/?videoId=1.1747698</a>&gt;.<br/>
[6] Brottsförebyggande rådet (2010). <i>Sexualbrott</i> [www]. Hämtat från &lt;<a href="http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=8&module_instance=2">http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=8&module_instance=2</a>&gt;. Hämtat den 20 april.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/feminism">feminism</a> , <a href="http://bloggar.se/om/j%E4mst%E4lldhet">jämställdhet</a> , <a href="http://bloggar.se/om/sverigedemokraterna">sverigedemokraterna</a> , <a href="http://bloggar.se/om/val+2010">val 2010</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=259#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=259</guid>
<pubDate>Fri, 20 Aug 2010 15:46:54 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Termen LHBT bekräftar mannen som norm]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=255</link>
<description>Istället för termen HBT användas ibland &quot;LHBT&quot; (jämför engelskans &quot;LGBT&quot;) för att markera att även lesbiska finns med i den gruppen. Syftet är gott och det är utan tvekan kloka människor som använder termen. Trots det gillar jag den inte riktigt och vill föreslå ett alternativ.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Istället för termen HBT användas ibland "LHBT" (jämför engelskans "LGBT") för att markera att även lesbiska finns med i den gruppen. Syftet är gott och det är utan tvekan kloka människor som använder termen. Trots det gillar jag den inte riktigt och vill föreslå ett alternativ.</p>

<p>LHBT står för "lesbiska, homosexuella, bisexuella och transpersoner" (eller någon böjning av orden). Problemet är att den termen bekräftar mannen som norm. Det är som att tala om "kvinnor och människor". Lesbiska är såklart lika mycket homosexuella som bögar, precis som kvinnor är lika mycket människor som män. Med det i åtanke vore det olyckligt att låta "homosexuella" enbart betyda "homosexuella män".</p>

<p>Mitt förslag är istället att termen LBBT (lesbiska, bögar, bisexuella och transpersoner) används i de fall där det är särskilt relevant att belysa de homosexuellas kön. I övriga fall kan det könsneutrala "HBT" fortsätta användas. Självklart går det att utvidga LBBT till LBBTQ för att även innefatta queerpersoner.</p>

<p>En intressant observation är att det sällan talas om de bisexuellas kön. Varken LGBT eller LHBT (eller LBBT för den delen) belyser det.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/feminism">feminism</a> , <a href="http://bloggar.se/om/genus">genus</a> , <a href="http://bloggar.se/om/hbt">hbt</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=255#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=255</guid>
<pubDate>Sat, 24 Oct 2009 10:10:59 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Könsorättvisor i skönlitteratur -- synliggörande eller cementerande?]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=253</link>
<description>När jag läste boken En man med litet ansikte av Helene Tursten började jag fundera över vilken den bästa strategin är för att förhålla sig till jämställdhetsfrågor. I den boken råkar flera kvinnor, bland annat huvudrollen Irene Huss, ut för ett antal könsorättvisor.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>När jag läste boken <a href="http://clk.tradedoubler.com/click?p=362&a=1489512&g=17415644&url=http%3A%2F%2Fwww.bokus.com%2Fb%2F9789185625420.html">En man med litet ansikte</a> av Helene Tursten började jag fundera över vilken den bästa strategin är för att förhålla sig till jämställdhetsfrågor. I den boken råkar flera kvinnor, bland annat huvudrollen Irene Huss, ut för ett antal könsorättvisor.</p>

<p>Att belysa dessa tror jag i grunden är bra. Att kvinnor motarbetas på sina arbetsplatser händer i verkligheten och om det också händer i böcker kanske fler får upp ögonen för problemet (och dess vidd) och försöker göra något åt det. Nackdelen är att synliggörande kan fungera cementerande. Om kvinnor i böcker måste lägga ned sin karriär när de blir gravida kan det förmedla en känsla av att det helt enkelt är så det fungerar.</p>

<p>Motsatsen är att utgå från ett idealsamhälle. Jag kan inte uttala mig om vad som är Jan Guillous idealsamhälle, men i exempelvis <a href="http://clk.tradedoubler.com/click?p=362&a=1489512&g=17415644&url=http%3A%2F%2Fwww.bokus.com%2Fb%2F9789185625291.html">Madame Terror</a> lyfts både karaktären Mouna al Husseini och Condoleezza Rice fram som väldigt starka och kompetenta. Visserligen möter även Mouna på motstånd men om jag minns boken rätt var grunden i alla fall positiv.</p>

<p>Att visa upp ett positivt idealsamhälle är bra eftersom det lyfter fram positiva förebilder. Nackdelen med det är att det klassiska "i princip-tänkandet" kanske blir mer utspritt eftersom det framstår som att det finns många som följer principen. Det jag menar med "i princip-tänkande" är att det finns många som anser att något (exempelvis lika delad föräldraförsäkring) är bra <i>i princip</i> men att det i just deras fall inte fungerar.</p>

<p>Det här balansgången gäller ju inte bara, som ovan, i fallet med hjältarna utan också när det gäller offren. Kvinnor blir inte sällan kidnappade, mördade och våldtagna i böcker, tv-serier och på film. Även här går det att fundera över om det handlar om ett positivt synliggörande eller ett negativt cementerande. Fördelen med att kvinnor är offer är att problemet belyses. Nackdelen är att det kan cementera synen på kvinnan som ömtålig och värnlös. Detta i sin tur kan spä vardagsrädslan och kanske göra att kvinnor begränsar sig själva.</p>

<p>I fallet med offren handlar det nog om proportioner och detaljer. I stället för att en kvinna blir överfallen av en konstig man i en mörk park kanske hon kan bli misshandlad av någon hon har en nära relation till, exempelvis. Och om det nödvändigtvis måste vara ett överfall av en okänd konstig man kanske det inte alltid behöver vara en kvinna som är offret.</p>

<p>När det då gäller hjältarna tycker jag det blir lite svårare. I <i>En man med litet ansikte</i> så händer det vid ett par tillfällen att en av karaktärerna i boken reagerar över en orättvisa och ryter ifrån. Detta händer exempelvis när en kvinnlig polis blir kallas "hora" av en kollega. Detta tror jag är en bra strategi. Summa summarum blir således att alla böcker borde ha minst en feminist som är rapp i käften bland karaktärerna.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/feminism">feminism</a> , <a href="http://bloggar.se/om/genus">genus</a> , <a href="http://bloggar.se/om/sk%F6nlitteratur">skönlitteratur</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=253#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=253</guid>
<pubDate>Sun, 19 Jul 2009 23:36:25 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Ateister mer jämställda än kristna]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=232</link>
<description>I veckan snubblade jag (via reddit) över en studie om vad ateister och kristna tror på. I studien har de två grupperna fått ta ställning till ett antal påståenden och valt ett av fem alternativ (från Strongly Disagree till Strongly Agree). Studien är nog inte helt perfekt, bland annat eftersom storlekarna på grupperna skilde sig ganska mycket, men resultaten är ändå värda att titta igenom.</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>I veckan snubblade jag (via <a href="http://reddit.com/">reddit</a>) över en studie om <a href="http://www.samharris.org/site/full_text/survey-what-do-atheists-and-christians-believe-and-how-strongly-do-they-bel/">vad ateister och kristna tror på</a>. I studien har de två grupperna fått ta ställning till ett antal påståenden och valt ett av fem alternativ (från <i>Strongly Disagree</i> till <i>Strongly Agree</i>). Studien är nog inte helt perfekt, bland annat eftersom storlekarna på grupperna skilde sig ganska mycket, men resultaten är ändå värda att titta igenom.</p>

<p>På frågan <i>Women should not be considered subservient to men in any way</i> säger ungefär 75 % av ateisterna <i>Strongly Agree</i>, medan motsvarande siffra för kristna endast är knappa 20 %. På samma tema fanns även påståendet <i>Wives should honor their husbands as the head of the family</i>, på vilken 65 % av ateisterna svarade <i>Strongly Disagree</i> men endast ett par procent av de kristna svarade lika. Många kristna höll tvärtom med om påståendet. Det finns också en klar korrelation mellan inställning till äktenskap och trosuppfattning där kristna helst ser äktenskap som en viktig relation som endast får finnas mellan man och kvinna.</p>

<p>En annan intressant observation är att de kristnas svar sprider sig ganska mycket. Det verkar exempelvis bara vara 45 % av dem som verkligen tror på arvssynden.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/feminism">feminism</a> , <a href="http://bloggar.se/om/genus">genus</a> , <a href="http://bloggar.se/om/j%E4mst%E4lldhet">jämställdhet</a> , <a href="http://bloggar.se/om/kristendom">kristendom</a> , <a href="http://bloggar.se/om/religion">religion</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=232#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=232</guid>
<pubDate>Sat, 12 Jul 2008 19:32:32 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Kvinnor och mäns presentationer på dejtingsajter]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=194</link>
<description>I en liten undersökning utförd på en dejtingsajt verkar det som att kvinnor och män skriver ungefär likadana presentationer. Inga större skillnader i längd eller innehåll är uppenbara. En mer utförlig studie skulle dock behövas för att analysera frågan mer i detalj.</description>
<content:encoded><![CDATA[<h3>Sammanfattning</h3>
<p>I en liten undersökning utförd på en dejtingsajt verkar det som att kvinnor och män skriver ungefär likadana presentationer. Inga större skillnader i längd eller innehåll är uppenbara. En mer utförlig studie skulle dock behövas för att analysera frågan mer i detalj.</p>

<h3>Bakgrund</h3>
<p>Inte helt sällan anses det som mannens uppgift att ta initiativ i dejtingsituationer. Mannen ska vara den aktiva och uppvaktande parten, medan kvinnan ska vara den passiva och uppvaktade.</p>

<p>Detta mönster stöter jag själv ibland på. För inte så länge pratade jag med en kvinnlig vän som uttryckte sitt missnöje över att så få män uppvaktade henne på krogen. Jag föreslog då att hon skulle ta initiativ varpå hon skrattade och sa  "vadå, ska jag bjuda killen på en drink?" (fritt citerat).</p>

<p>Även på communityn Stardoll kan detta beteende ses. För inte så länge sedan skickade en kvinnlig användare ut följande meddelande.</p>

<blockquote><p>if you wqant to be my boy freind just send me a gift please!!</p></blockquote>

<p>Med tanke på det ovan nämnda fångades naturligtvis mitt intresse när <b>emmanemo</b> sa att det på dejtingsajter är vanligt att män skriver "passiva" presentationer som uppmanar kvinnor att vara aktiva. Detta ville jag titta närmare på.</p>

<h3>Undersökning</h3>

<p>Totalt granskades 60 presentationer, varav 30 av män (som söker kvinnor) och 30 av kvinnor (som söker män). Alla personer var mellan 18 och 30 år. Det urvalskriterie som användes var de senast inloggade personerna, vilket kan tyda på att de är aktiva användare.</p>

<p>Presentationerna granskades utifrån tre aspekter.</p>

<ol>
<li>Var presentationen över huvud taget ifylld?</li>
<li>Innehöll presentationen en uppmaning till läsaren att kontakta författaren?</li>
<li>Var presentationen kort?</li>
</ol>

<p>Om en presentation är kort eller inte är naturligtvis godtyckligt, men i det här fallet användes samma kriterie som sajten internt använder. Vissa presentationer visas ibland i sin helhet och vissa kräver ett extra klick för att visas helt. De förra ansågs korta och de andra långa.</p>

<p>De typiskt passiva presentationerna är de som dels är korta och dels innebär en uppmaning till kontakt. Ett exempel på ett sådan presentation skulle kunna vara följande fiktiva exempel.</p>

<blockquote><p>Kim här! Skriv ett meddelande till mig och fråga så får du veta mer om mig.</p></blockquote>

<h3>Resultat</h3>

<p>Resultatet kan sammanfattas så här.</p>
<ol>
<li>Ifylld presentation: 24 (80&nbsp;%) av kvinnorna, 26 (87&nbsp;%) av männen</li>
<li>Uppmaning till kontakt: 12 (40&nbsp;%) av kvinnorna, 11 (37&nbsp;%) av männen</li>
<li>Kort presentation: 8 (27&nbsp;%) av kvinnorna, 10 (33&nbsp;%) av männen</li>
<li>Kort presentation med uppmaning till kontakt: 5 (17&nbsp;%) av kvinnorna, 4 (13&nbsp;%) av männen</li>
</ol>

<p>Siffrorna ovan visar inte på några större skillnader mellan könen på någon av punkterna. Tyvärr är antalet undersökta presentationer lågt och det vore därför intressant med en större studie på området. I en sådan skulle det även vara intressant att väga in interaktionsmönster, exempelvis vem som oftast tar kontakt först.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/dejting">dejting</a> , <a href="http://bloggar.se/om/genus">genus</a> , <a href="http://bloggar.se/om/internet">internet</a> , <a href="http://bloggar.se/om/n%E4tdejting">nätdejting</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=194#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=194</guid>
<pubDate>Sat, 22 Dec 2007 23:48:04 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Google om lika möjligheter]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=185</link>
<description>Efter att flera gånger, nu senast på jobbmässan Armada, ha hört att Google söker medarbetare kunde jag inte låta bli att gå till deras jobbsida för studenter. (Tyvärr hittade jag dock inte svaret på min fråga om hur många sökande per plats de har.)</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Efter att flera gånger, nu senast på jobbmässan <a href="http://www.armada.nu/">Armada</a>, ha hört att Google söker medarbetare kunde jag inte låta bli att gå till deras <a href="http://www.google.com/support/jobs/bin/static.py?page=students.html">jobbsida för studenter</a>. (Tyvärr hittade jag dock inte svaret på min fråga om hur många sökande per plats de har.)</p>

<p>På en av sidorna fanns det, inte helt otippade, stycket om att alla var välkomna att jobba på Google.</p>

<blockquote><p>Google is committed to equal opportunity employment regardless of race, color, ancestry, religion, sex, national origin, sexual orientation, age, citizenship, marital status, disability or Vietnam Veteran status.</p></blockquote>

<p>Bortsett från det där om Vietnamn lade jag inte så mycket märkte till den där meningen, eftersom det är så lätt att skriva men inte lika lätt att leva upp till. På en annan sida såg jag dock att de verkar mena allvar. De omber sökande att <i>inte</i> uppge vissa saker, exempelvis kön, på sitt cv.</p>

<blockquote><p>Do NOT include your gender, date of birth, age, family status, or personal identification numbers.</p><p>Källa: <a href="http://www.google.com/support/jobs/bin/static.py?page=studentseu.html&amp;sid=tip">Google</a></p></blockquote>

<p>Å andra sidan är det nog sällan någon blir anställd utan att ha varit på en intervju och där blir ju det mesta av det där känt i alla fall. Viss information kan bli känd ännu tidigare genom exempelvis den sökandes namn och annan information som uppges i ansökan.</p>

<p>Det är lite svårt att veta om den där informationen verkligen är helt oviktig eller om den trots allt spelar lite roll. I fallet med kläder finns det exempelvis två utsagor.</p>

<blockquote><p><b>What do I wear to the interview?</b></p>
<p>Google is famous for providing an environment that allows individuals to be successful without wearing a suit. For your interview, wear what you feel comfortable in, whether it is a suit or more casual attire. Candidates will be evaluated on technical, cognitive, communicative and leadership skills, not what you are wearing.</p>
<p>Källa: <a href="http://www.google.com/support/jobs/bin/static.py?page=studentseu.html&amp;sid=faqs">Google</a></p></blockquote>

<p>Det viktigare är alltså vad du kan, inte vad du har på dig. Fast helt oviktigt är det ändå inte.</p>

<blockquote><p><b>What to wear:</b> At Google, you can be serious without a suit. While we have no formal dress code, you should look presentable during the day of your interview. Business casual is fine.</p>
<p>Källa: <a href="http://www.google.com/support/jobs/bin/static.py?page=studentseu.html&amp;sid=interview">Google</a></p></blockquote>

<p>Förhoppningsvis finns det ingen liknande bisats angående det där om lika möjligheter. Hur som helst tycker jag att det är ett jättebra steg i rätt riktning att specificera vad de <i>inte</i> vill veta om sina sökande.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/cv">cv</a> , <a href="http://bloggar.se/om/google">google</a> , <a href="http://bloggar.se/om/j%E4mst%E4lldhet">jämställdhet</a> , <a href="http://bloggar.se/om/jobb">jobb</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=185#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=185</guid>
<pubDate>Wed, 28 Nov 2007 21:28:13 +0000</pubDate>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Äktenskapsivrande proffsboxare är tillbaka för en ny rond]]></title>
<link>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=174</link>
<description>Under veckan har äktenskapsivrarna i Bevara äktenskapet annonserat i tunnelbanan. (Undra vad det är för conversion rate på att, medelst tunnelbanereklam, få homosexuella att bli heterosexuella, gifta sig och skaffa barn.)</description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Under veckan har äktenskapsivrarna i <a href="http://www.bevaraaktenskapet.nu/">Bevara äktenskapet</a> annonserat i tunnelbanan. (Undra vad det är för <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Conversion_rate">conversion rate</a> på att, medelst tunnelbanereklam, få homosexuella att bli heterosexuella, gifta sig och skaffa barn.)</p>

<p><i>[Se originalinlägget för att visa bilder.]</i></p>

<p>Redan under deras förra frammarsch <a href="http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=22">bemötte jag deras argument</a>, men låt oss ta det igen lite snabbt.</p>

<p><b>Äktenskap har alltid varit mellan man och kvinna.</b> Det går ju inte att motsätta sig något bara för att de innebär förändringar. "Kristendom har aldrig funnits förut så varför införa den nu?" (Säg det till <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Ansgar">Ansgar</a> nästa gång han kommer förbi.)</p>

<p><b>Barn måste växa upp med både sin mamma och pappa för att må bra.</b> Är jag den enda som har läst <a href="http://www.bibeln.se/">Bibeln</a>? Växte kristendomens favoritsnubbe nummer ett (Jesus) upp med sina biologiska föräldrar? Borde Jesus avskaffas?<p>

<p>Om Svenska Evangeliska Alliansens argument generaliseras innebär det alltså att kristendomen aldrig skulle ha kunnat uppstå. Jesus matchar inte deras norm på hur ett barn ska växa upp och borde därför inte ha fötts. Och om den trots allt skulle ha uppstått skulle ingen ha fått konvertera eftersom det skulle innebära en förändring.</p>

<p>De där argumenten känns inte helt klockrena.</p><p>Nyckelord på bloggar.se: <a href="http://bloggar.se/om/%E4ktenskap">äktenskap</a> , <a href="http://bloggar.se/om/bevara+%E4ktenskapet">bevara äktenskapet</a> , <a href="http://bloggar.se/om/reklam">reklam</a> </p>]]></content:encoded>
<comments>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=174#comments</comments>
<guid>http://udd.be/hp/articles.php?sub=show&amp;id=174</guid>
<pubDate>Thu, 25 Oct 2007 19:22:54 +0000</pubDate>
</item>
</channel>
</rss>

