Sammanfattningsvis handlade mitt exjobb om automatisk filtrering av kundtjänstärenden på klippdockscommunities. Det kan låta lite kryptiskt, men egentligen var det ganska rättframt. Klippdockscommunityn Stardoll får in väldigt många kundtjänstäreden. En majoritet av dessa ärenden är felaktiga och behandlas därför inte. Om det gick att automatiskt filtrera bort de felaktiga ärendena skulle mycket tid kunna sparas.

Den intresserade kan läsa mer om mitt arbete i exjobbsrapporten. Tyvärr blev dock inte varken arbetet eller rapporten så bra som jag hade hoppats från början.

Något som definitivt inte gör det hela bättre är att TV6 visade ett par Star Wars-filmer förra veckan. Det är lätt att komma in i det där lite för mycket och exempelvis börja skriva som Yoda...

Long time to handle, abuse reports take. Different quality, the reports have. Removing the bad, a possible solution might be.

...eller kanske som Jar Jar Binks.

Meesa think robot can find da reports that is not okeeday. Robot can throw away bad and less be left der. If theysa have less reports it will take lesser time.

[1] Udd, Niklas (2045). cat ~/.life_history: en nörds memoarer 1. uppl. Stockholm.

Av aspekterna, som ska vägas ungefär lika, är det endast (knappt) en som handlar om teknik och ingenjörskunskap. Jag tror att detta kan vara negativt för kvaliten på framtidens exjobb och jag ska nu berätta varför jag tror det. Allra först ska jag dock gå igenom lite mer bakgrundsinformation.

Aspekterna som bedöms är process, innehåll och presentation. Process handlar om att kunna planera sitt arbeta, att självständigt kunna identifiera behov av ny kunskap och att kunna sätta sig in i andra relaterade arbeten. Även förmåga att formulera konstruktiv kritik vid en oppossition vägs in.

När det kommer till innehållsaspekten handlar denna om själva problemet. Problemlösning och ingenjörsmässighet står i fokus här. Hur som helst påverkar även exjobbarens förmåga att bedöma arbetets eventuella ekonomiska, sociala och ekologiska effekter.

Den sista aspekten, presentationen, handlar om att skriva en bra rapport, att använda bra språk och att göra en bra muntlig presentation.

Jag anser att det finns en risk att den här betygsättningen kommer att göra att fokus flyttas för mycket från den vetenskapliga delen av arbetet till allt omkring. För att visa vad jag menar tänker jag ta två exempel: null-arbetet och relativitetsteorin.

Null-arbetet innebär att inte göra något (vetenskapligt) alls. Att få ett högt processbetyg är troligtvis inte alls svårt. Att planera tidsåtgången för att inte göra något alls är lätt. Detsamma gäller för att identifiera behov av ny kunskap. Att få en nia här ligger nära till hands. Något vetenskapligt arbete finns ju inte så där torde betyget bli ganska lågt, men att bedöma ekonomiska, sociala och ekologiska effekter borde kunna göras väldigt exakt. Nåväl, låt oss anta att betyget här ändå blir en nolla. Hur bra presentationen blir kan vi inte veta, men låt oss anta att den här personen är en fena på språket både i skriftlig och muntlig form. Både rapporten och presentationen går bra och personen får en nia. Totalt har vi här alltså 18 poäng för detta arbete.

Relativitetsteorin innebär att komma på relativitetsteorin, alltså det Einstein gjorde. När Einstein började med exjobbet visste han dock inte hur lång tid det skulle ta att vända upp och ned på stora delar av forskarvärlden. Det hela drog ut på tiden avsevärt och vär vän Einstein fick en nolla på processen. Innehållet däremot blev en klockren nia (under förutsättning att Einstein hittade en examinator som fattade vad han höll på med). Lyckan vände dock och när det var dags för sista aspekten, den gällande rapport och presentation, gick det återigen sämre. Einstein skrev en kladdig rapport (sant!) och var ingen vidare talare. Nolla. Totalt gav den här arbetsinsatsen nio poäng.

Som vi ser nu verkar det helt enkelt som att null-arbetet var dubbelt så mycket värt som relativitetsteorin -- och det kan väl ändå inte vara meningen. Naturligtvis är det här ett tillspetsat exempel dock. I verkligheten tror jag inget av de här två exjobbsförslagen skulle ha blivit godkända, men jag tycker ändå att det är en intressant jämförelse. I praktiken tror jag nämligen att det här kommer att få med sig några olyckliga följder.

Inte våga ta risker. De arbeten med störst risker är troligtvis de som är svårast att planera -- och planeringen kommer ingen vilja misslyckas med.

Välja svenska framför engelska. Det är troligtvis mer lärorikt för exjobbaren att skriva en rapport på engelska med ett fåtal språkliga fel, än att skriva en rapport på perfekt svenska. Betygsmässigt kommer dock belöningen att vara det omvända vilket jag tror kommer att få folk att välja det säkrare alternativet.

Hålla sig till den enkla, utstakade vägen. Ibland händer det att möjligheter som först inte var synliga dyker upp under vägen. Det är jätteviktigt att passa tider, men att inte göra något märkvärdigt i tid är sämre än att göra något extraordinärt på lite längre tid än beräkat. Ibland händer det att riktigt bra saker drar ut på tiden. (Se bara på Windows Vista...)

Sammanfattningsvis tror jag alltså att betyg på exjobb riskerar att göra exjobben mindre risktagande och därför enklare och av mindre vetenskapligt värde.

(Det var ett tag sedan jag skrev den här texten och under tiden som har gått kan policyförändringar ha skett. Jag vill med det här inlägget bara öka intresset för frågan.)

Nyckelord på bloggar.se: betyg , examensarbete , exjobb

Under höstterminen 2006 var jag i Kanadas huvudstad Ottawa där jag studerade vid University of Ottawa. Det här är min reserapport för den resan. Dokumentet är i huvudsak tänkt för de som själva är intresserade av att åka utomlands och överväger University of Ottawa som ett alternativ.

I Sverige läser jag civilingenjörsprogrammet Informationsteknik på KTH. Det var under första halvan av mitt fjärde år på det programmet jag var utomlands. Alla kurserna jag läste kunde jag sedan tillgodoräkna mig inom programmet.

Under min tid utomlands skrev jag ganska många artiklar som jag publicerade på min hemsida. Några av dessa är av rent personlig karaktär, men andra kanske kan vara intressanta även för dem som inte känner mig. Artiklarna som handlar om min utbytestermin finns samlade på udd.be.

För mer information går det bra att kontakta mig (exempelvis genom att skriva en kommentar till denna artikel).

Före resan

Ganska långt innan avresan var det dags att ta tag i det hela: ansökan skulle skickas, kurser skulle väljas och boende skulle ordnas. Det kändes ganska överväldigande då, men det hela löste sig fint till slut.

Redan på ansökan som skulle skickas till värduniversitetet var det dags att välja kurser. Att hitta kurser var inte helt enkelt. Dels finns det flera system, som inte är i fas med varandra, och dels verkar informationen ofta hinna ändras från det att ansökan ska in tills dess att kurserna verkligen ges.

Tips: När det gäller att hitta kurserna är ett praktiskt tips att gå till universitetets hemsida och klicka på boken med ett C i högst uppe till höger. Du kan nu antingen välja Courses och leta dig fram där. Du kan också välja Timetables och sen Courses Offered On Campus. Den senare är extra praktisk.

Ett litet problem när det gäller att hitta kurser är att det inte får finnas några schemakrockar. Detta är sannerligen inte enkelt att lyckas med och tyvärr kan roliga och intressanta kurser få väljas bort därför.

Ytterligare en tråkighet med schemat är att kurser ibland är inplanerade på fler pass än vad som verkligen krävs. På schemat kan, säg, två labbar finnas inplanerade. Detta innebär att du inte kan välja en kurs som har något annat inplanerat under dessa två tillfällen. Det är dock fullt möjligt att professorn som håller i den första kursen på första föreläsningen säger att labbarna är frivilliga och att det lika bra går att göra dem på egen tid.

Ett annat bekymmer innan avresa är att ordna boende. University of Ottawa kommer, om inget ändras, att fråga dig om du vill bo på skolan. Att du svarar att du vill det är dock ingen garanti för att du verkligen kommer att få bo där. Det här skapar således lite oro, men jag tror att de flesta som ville bo på skolan fick göra det (dock inte alla).

Att bo på skolan har vissa fördelar – såväl som vissa nackdelar. En fördel är att det är nära. Du tar dig från din säng till din föreläsningssal på ungefär fem minuter. En annan är att du, helt automatiskt, får träffa andra människor. Just den sista punkten tycker jag är den största fördelen.

När det gäller nackdelar kan nämnas att rummen inte är speciellt stora men däremot ganska dyra. Utöver det kan punkten med alla människorna omkring även vara en nackdel. Att dela kök med över 45 andra personer kan ibland vara lite frustrerande. (Jag återkommer till punkten om boende.)

Bortsett från de större nackdelarna med boendet som nämndes ovan är det också värt att poängtera att det finns mindre. Exempelvis har de ganska stränga regler som säger att du inte får ha gäster mer än si och så många nätter. Detta kan vara lite tråkigt om någon hemifrån kommer och hälsar på.

Vad det gäller flygbiljetter köpte jag mina hos Air Canada. Det var förvisso lite struligt, men allt löste sig och jag blev mycket nöjd. Två fördelar är att de hade ett bra pris och att de dessutom flyger till Ottawa och inte bara Montréal som vissa andra. (De som landar i Montréal måste antingen åka buss eller byta till inrikesflyg.)

Tips: Om det, när du har beställt, står att du ska hämta ut din biljett på valfri resebyrå ska du inte besöka varenda resebyrå i hela Stockholm i jakt på biljetter bara för att mötas av levande frågetecken och människor som säger ”Här finns inga biljetter, men så där går det när man beställer på det där Internet”. Det gjorde nämligen jag och det var ingen nöjdare. Till slut kom jag dock till en resebyrå som ringde upp Air Canda och frågade. De ber mig ringa tillbaka och ger mig ett nummer. Numret i fråga var dock spärrat från såväl min ip-telefon som mobiltelefon så jag fick bege mig ut på jakt efter en telefonkiosk. Väl i kontakt med Air Canada fick jag reda på att resebyråsamarbetet inte gällde här och att jag istället skulle få mina biljetter i elektronisk form. Att det hade stått så på hemsidan berodde på en bugg (som jag tror är fixad nu).

Tips: Glöm inte att lyssna på techno-dance-trance-kanalen på flygplanets interna radio. Sjukt bra!

Vad det gäller andra praktiska detaljer är det ganska lätt att åka till Kanada. För studenter som tänker vara i landet mindre än sex månader behövs inget visum. Inte heller några extra vaccinationer är nödvändiga. (Dessa uppgifter kan naturligtvis ändras.)

Något som är värt att säga som en sista punkt på det här avsnittet är att många utgifter måste betalas i förväg. Exempelvis ska hela terminshyran betalas i förväg för dem som bor på skolan. En försäkring måste, även den, betalas som en klumpsumma. Även flygbiljetten måste så klart betalas. Tillsammans kan det här bli ganska mycket pengar. CSN betalar även de ut pengar i en klump, men troligtvis först efter att allt ovanstående är betalat.

Under resan

Den första punkten att reda ut i det här avsnittet är nog när resan egentligen ska börja. Jag valde att åka ungefär två veckor innan skolan började för att hinna komma in i rutinerna och öva språket lite. De flesta andra kom dock precis innan skolan började.

För de som åker tidigare gäller det att tänka på det här med boende en gång till. Skolans boende öppnar inte förrän strax innan skolan startar, och då kostar det ändå ganska mycket att bo där tills skolan verkligen startar. Jag valde att bo på YMCA-YWCA de första två veckorna. Stället lämnar en hel del att önska, men i det stora hela var det okej. Några andra utbytesstudenter bodde på Jail Hostel som är ett ombyggt fängelse.

När jag hade kommit tillrätta var det dags att registrera sig på skolan. I samband med det visade det sig att mina kursval inte hade behandlats alls utan att jag själv fick söka kurserna på plats. Detta visade sig inte helt enkelt eftersom jag i samband med detta upptäckte att kurserna jag hade valt när jag var i Sverige inte alls stämde. I det stora hela fick jag göra om hela mitt kursval på plats. Det visade sig dessutom att jag inte hittade kurser på min nivå men med ett personligt godkännande från den ansvariga professorn fick jag läsa en kurs som egentligen ansågs vara för avancerad.

Efter det initiala strulet flöt allting på. Det var lite ovant att studera där, men det gällde bara att hänga med. Allt gick jättebra och kurserna var bra. Språket var inget problem. I staden pratar alla engelska och i skolan finns all information både på franska och på engelska.

Tips: Om någon kurs innefattar grupparbete (vilket är ganska troligt) är ett bra tips att försöka hamna med kanadensare. Det är annars lätt att bara grupperas ihop med andra utbytesstudenter. En nackdel, förutom att du inte får träffa kanadensare och att de andra utbytesstudenterna kanske inte vet vad som egentligen krävs för en kurs, är att de eventuellt inte är så ambitiösa. ("Det är ingen fördom om det är sant...")

Under terminen anordnar skolan ett antal utflyter. Jag åkte på en valskådarresa till Tadoussac som även innefattade ett besök i staden Quebec. Den resan var något av det häftigaste jag gjorde när jag var i Kanada (förlovade mig var en annan).

Tips: Åk på valskådning (men ta med varma kläder)!

Det är även troligt att utbytesstudenter grupperar ihop sig och ordnar utflyter. Tyvärr hann jag inte med att följa med på så många sådana, men jag rekommenderar dem ändå. Så här i efterhand ångrar jag lite att jag inte följde med på fler resor.

Som sista punkt under den här rubriken ska jag säga lite mer om boendet. Som jag skrev tidigare bestämde jag mig för att bo på det boende som skolan ordnade. Huset jag bodde i, Marchand, hade 15 våningar varav det fanns rum på 14 av dessa. Våningarna var sedan grupperade två och två, där varje våningspar hade gemensamt vardagsrum, kök och hiss(!).

Det största problemet med boendet tycker jag var delandet av köket. I huvudsak kan nog köksproblemet delas upp i fyra delproblem. För det första var det väldigt ofta upptaget. Det fanns åtta köksplattor, men ett antal av dessa var från början trasiga. Totalt hade vi kanske fem fungerande plattor och eftersom vi var över 45 personer som delade på dessa blev det ganska trångt. För det andra var det ganska svårt att hålla köket rent. Det räcker med att några personer lämnar sina odiskade saker för att det ska bli väldigt trångt och äckligt. För det tredje fanns inget alls att tillgå i köket. Tack vare exempelvis underbara IKEA går det att köpa det nödvändigaste, men det blir ändå mycket att inhandla. Dessutom går det inte att förvara saker i köket, så sakerna måste bäras till och från köket vid varje session. För det fjärde var, som jag skrev, de flesta andra utbytesstudenter. Och de flesta utbytesstudenter kommer från Frankrike. Sammantaget betyder det här att konversationsspråket i köket troligtvis är franska, vilket gör att det är lätt att känna sig lite utanför. Detta var enda tillfället då jag kände att jag skulle ha behövt kunna franska.

För de som tycker att det verkar trevligt att trängas med många människor i ett smutsigt kök och försöka laga mat utan vettiga prylar samtidigt som alla runt dig pratar ett språk du inte förstår, är köket perfekt. För andra kan snabbmat vara ett alternativ. Det går att hitta relativt billiga och inte allt för onyttiga alternativ.

När terminen närmade sig sitt slut stod det att alla som bodde på skolan var tvungna att flytta ut sina saker inom ett dygn efter sin sista tenta. Det kan vara bra att veta att det här inte gäller utbytesstudenter.

Efter resan

När tentorna var avklarade var det inte långt kvar tills det var dags att åka hem igen. Det var väldigt skönt att komma tillbaka till familj och vänner. Det var även ganska skönt att få komma tillbaka till KTH där allt var välbekant och tryggt.

Jag måste dock erkänna att jag saknar Kanada ibland och jag absolut tänker åka tillbaka någon gång. Kanada är ett fantastiskt land med ett fantastiskt folk. Att ha bott där i ett knappt halvår är absolut något som jag kommer att bära med mig hela livet – och rekommendera andra att göra.

Vad det gäller praktiska detaljer efter hemkomsten gäller det att beställa rätt blankett från CSN. Efter några års studier är det lätt att vänja sig vid att CSN skickar hem en förifylld blankett. Efter utlandsstudier kommer dock ingen sådan så det gäller att ordna det själv.

Även processen för att tillgodoräkna poängen ska dras igång. Detta ska troligtvis inte vara några problem om rutinerna kring Learning Agreement har följts. Värt att notera är dock att en kanadensisk heltid innefattar 12 till 15 credits. Studenter ska hålla sig inom det intervallet, men eftersom kurser är olika långa sätter de inte en exakt gräns. I Sverige, eller i alla fall på KTH, ignoreras intervallet och gränsen sätts till 15 credits.

Att tillgodoräkna sig 20 poäng kan alltså vara lite svårt om du inte antingen lyckas plocka kurser för exakt 15 poäng (eller lyckas övertala värduniversitetet att få läsa mer, vilket alltså normalt inte är okej). Att läsa mer än heltid skulle jag dock inte rekommendera. Offra några poäng för att få mer tid att utforska landet.

Jag har mycket att säga om landet, staden och skolan, men samtidigt vill jag inte göra den här rapporten för lång. Jag väljer därför att sätta stopp här, men jag svarar gärna på frågor. Min e-postadress finns angiven högst upp i detta dokument. Slutligen rekommenderar jag alla att åka till Kanada och University of Ottawa. Au revoir!

Den första juli kommer vissa förändringar att ske på nationell nivå. I huvudsak ska poängsystemet ändras och kursplaner ska skrivas om så att de innehåller målbeskrivningar. Målbeskrivningarna ska tydligt specificera vad som krävs för att klara en kurs.

I samband med dessa nationella förändringar passar KTH på att göra ytterligare några. De mest intressanta här är att nivåindelningen av kurser kommer att ändras, kurser kommer att få nya kurskoder och betygskalan kommer förändras.

Utöver det som redan nämnts sker vissa ändringar vad det gäller examensordning och utbildningsplaner.

Poängsystemet

För att göra saker enklare(!) kommer poängsystemet att ändras. Det som tidigare var en poäng blir nu 1,5 poäng. För att hålla isär poäng och poäng byter dock den nya typen poäng namn till högskolepoäng.

De som nu går ett program på 180 poäng kommer efter sommaren alltså att gå ett program på 270 högskolepoäng.

Många med mig hade nog tyckt att det hade varit lite lattjo att blanda poäng och högskolepoäng i samma examen. Nu kommer dock inte så ske utan alla gamla poäng kommer att konverteras helt automatiskt:

UPDATE LADOK SET Poang = Poang * 1.5

Program

I samband med att poängskalan ändras ändras också den faktiska längden av civilingenjörsprogrammen. I framtiden kommer programmen vara fem år, alltså 200 poäng (eller 300 högskolepoäng för de som redan nu lever i framtiden).

För de som redan går på ett program finns möjligheten att antingen gå klar den aktuella utbildningen eller att fortsätta och läsa enligt det nya systemet. KTHs allmänna rekommendation är dock att ta ut en examen så fort som möjligt enligt det gamla systemet och istället försöka skaffa ett jobb. En övergång till det här nya systemet är alltså inte på något sätt nödvändigt.

Rent praktiskt går det till som så att en ansökan måste lämnas in om att gå det nya programmet. Väl antagen på det nya programmet ska en individuell studieplan göras som tillåter tillgodoräknande av alla lästa kurser på det gamla programmet.

Ett mycket bra tips som de lämnade var att ansöka om att bli antagen till det nya programmet så sent som möjligt, kanske till och med precis innan examen ska tas ut. Efter att du har blivit antagen till det nya programmet går det nämligen inte att gå tillbaka. Det går alltså inte att ta ut en gammal examen efter att en ansökan om att gå det nya programmet har lämnats in.

I det stora hela handlar förlängningen av programmet om att läsa ytterligare 30 högskolepoäng bland de villkorligt valbara kompetensinriktningskurserna.

Civilingenjörsutbildningen är inte den enda som påverkas, utan även andra program. Att lista ut hur lämnas som en övning till läsaren.

Nivåer

Tidigare har våra kurser varit nivåindelade från a till d. Nu är det slut på det och istället kommer kurser att kategoriseras som antingen grundkurser eller som avancerade kurser. Tumregeln verkar säga att a och b motsvarar grundkurser och d motsvarar avancerade kurser. Vad det gäller de kurser som tidigare låg på nivå c har en individuell bedömning gjorts.

Betyg

I samband med att annat allt ändras kommer även betygsnivåerna att ändras. Det kommer att finnas fem godkäntnivåer (a-e) och två underkäntnivåer (f och fx). Den senare av de två underkända, fx, innebär att en komplettering är möjlig för att få ett godkänt betyg.

De betyg som redan är satta enligt något annat system kommer inte att automatiskt konverteras till det nya systemet.

Kurskoder

Kurskoderna kommer även de bytas ut. Ett exempel på en kurskod är IS1200. Den första delen av denna kod innehåller en hel del information.

I = kursen ges av ICT-skolan
S = Datorsystem
1 = grundnivå

De sista tre siffrorna, 200 i detta fall, är ett unikt nummer som särskiljer kursen.

Vad det gäller nivåsiffran kan den ha tre olika värden. Grundnivå motsvarar 1 och avancerad nivå motsvarar 2. Det kan även finnas kurser med en nolla som nivå och detta ska då betraktas som en förberedande kurs (exempelvis tekniskt basår).

Exjobb

Till skillnad från tidigare kommer exjobb att betygsättas. Betyget kommer att ges enligt betygskalan beskriven ovan. Vägen fram till betyget kommer dock vara annorlunda. Först kommer ett siffervärde mellan 0 och 9 att ges på tre olika delar: process, innehåll och presentation. De exakta reglerna är oklara, men i princip kommer dessa att väga lika mycket. Summerat kommer detta ge ett värde mellan 0 och 27, vilket ska mappas till bokstäverna a till f.

Process-kriteriet handlar om hur arbetet har gjorts. Planering, inhämtande av kunskap, förmåga att sätta sig in i andras arbeten och att kunna formulera konstruktiv kritik vid opposition räknas in i detta.

Innehållet bedöms för sig och här väger problemställning, ingenjörsmässighet och vetenskapliga färdigheter in. Om det är relevant krävs även reflektioner och insikt om arbetets ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenser.

Det sista kriteriet, presentation, handlar om att skriva en bra rapport, att argumenten är underbyggda, att språket är korrekt och att den muntliga presentationen är bra. Även förmågan att försvara arbetet gentemot kritik vägs in.

Tumregeln är att alla exjobb som görs efter hösten ska betygsättas. För oss som är antagna före höstterminen 2006 går det dock att ansöka om dispens. Om denna godkänns kommer exjobbet att få göras som tidigare, alltså betygslöst.

Ytterligare en ändring är att det inte längre går att dra ut på tiden hur mycket som helst. Mats Brorson sa att studenter i dagsläget nöter på sina exjobb tills de blir godkända eller "tills personen försvinner iväg" (Viking nynnar på Arkiv X-musik). I framtiden ska det alltså bli ändring på detta och om arbetet inte är klart inom ett viss tid blir det underkänt och studenten får göra ett nytt.

Sammanfattning

I korta drag kommer följande förändringar att träda i kraft den första juli i år:

• poäng byts ut mot högskolepoäng (1 p = 1,5 hp)
• civilingenjörsutbildningen blir femårig
• kurser kommer kategoriseras som antingen grundnivå eller avancerad nivå
• betygen kommer att sättas i form av bokstäverna a till f
• exjobb kommer att betygsättas.

Till att börja med tittade jag på deras hemsida. På den fanns följande information om exjobb.

Exjobbet/uppsatsen är första steget mot arbetslivet. Det är ett bra tillfälle att få en inblick i vår verksamhet samtidigt som du får en fantastisk möjlighet att visa vad du går för.

Är du intresserad av examensarbete hos oss? Skicka gärna in en ansökan och berätta om dig och dina idéer kring ditt examensarbete.

Välkommen med din ansökan!

Så långt verkade allt väl och det fanns dessutom en länk. Perfekt! Jag följde länken i hopp om att (förr eller senare) komma till ett formulär där jag kunde berätta om mig om mina idéer. Sidan jag kom till visade sig dock endast lista lediga jobb, och något om exjobb såg jag inte till över huvud taget.

För att reda ut det hela ringde jag till Tele2 och blev kopplad till den som skulle vara ansvarig för exjobb. Inget svar. Jag ringde igen dagen efter, men då var ingen på den aktuella avdelningen där. (För att vara rättvis ska jag tillägga att det faktiskt var på skärtorsdagen, som av många är så skär att den räknas som röd.)

Efter påsken tittade jag tillbaka och då upptäckte jag till min förvåning att hela stycket om exjobb hade försvunnit från Tele2s hemsida. Jag ringer såldes upp för att fråga vad som har hänt. Växeln kopplar bort mig.

Jag ringde upp senare. Rätt person svarade inte.

Jag ringde tillbaka en annan dag. Rätt person svarade fortfarande inte.

Till slut svarade dock rätt person som meddelade mig att Tele2 inte (längre) har möjlighet att erbjuda exjobb. Jaha, det var ju ett snopet slut på något som började med att en länk pekade fel. Jakten får helt enkelt gå vidare.

Grundkraven på applikationen är att den ska köras på en mobiltelefon och kommunicera med Internet. Utöver det handlar kraven mest om teknikval, dokumentation och allmänna detaljer. De övriga kraven borde således inte begränsa möjligheterna.

Kom med idéer!

Kryptografins grunder (2D1449)

Ända sedan jag läste Kodboken har jag varit väldigt fascinerad av kryptologi. (Eller egentligen sedan ännu längre tillbaka nu när jag tänker på det.) Och nu när jag läser inriktningen Programvaruteknik och säkerhet känns det onekligen ganska passande att äntligen gå en ordentlig kurs i ämnet.

Jag har förvisso varit och nosat på ämnet i andra kurser också, men det här är en renodlad krytologikurs. Detta var också något som märktes redan på första föreläsningen då vi täckte i princip allt det som de andra kurserna hade tagit upp.

Mer information: Studiehandboken, Kurshemsida

Utveckling av webbtillämpningar med Enterprise Java (2D1483)

Som ni kanske vet ligger Java mig varmt om hjärtat, men än så länge har jag bara tittat på Standard Edition (SE). Under våren har jag därför försökt få in en kurs om Enterprise Edition (EE) och en om Micro Edition (ME), och det här är alltså den ena av dessa.

Java EE är, i princip, ett språk för att göra avancerade webbsajter i. Exempelvis kan nämnas att många banker använder sig av Java EE för att utveckla sina Internetbanker.

Mer information: Studiehandboken, Kurshemsida

Dynamiska programmeringsspråk (2I1284)

Den här kursen börjar först i mars, så ännu vet jag inte så mycket om den. Jag har förvisso läst på vad det står i kursbeskrivningen, men av erfarenhet vet jag att dessa inte alltid stämmer.

Kursen ska dock ta upp dynamiska programmeringsspråk (vilket verkar rimligt med tanke på kursnamnet), alltså språk som Ruby on Rails och Python.

Mer information: Studiehandboken

Applikationsutveckling för 3G telefoner (6B4015)

Ett undantag från regeln om att kursens namn och dess innehåll tycks ha en slags relation görs här. Enligt vad jag har hört ska den här kursen inte alls handla om just 3G utan mobil teknologi i allmänhet. Egentligen var inte det vad jag sökte, men den här kursen kommer till viss del att handla om Java ME och det var vad jag sökte.

Java ME är, i princip, ett språk för att göra program till mobiltelefoner i.

Mer information: Kurshemsida

[Se originalinlägget för att visa bilder.]

Jag kan passa på att berätta att en av rutorna motsvarar utvecklandet av ett program som går under arbetsnamnet uProve. Var det slutar får vi se, men jag har ganska goda förhoppningar. Utvecklandet sker mycket formellt (eller?). Jag har i alla fall ritat upp något som med lite välvilja kan liknas vid ett klassdiagram, typ. Uppe till vänster passade jag på att göra användarinterfacedesignen.

[Se originalinlägget för att visa bilder.]

På något sätt känns det som att de kommer att bli besvikna över att utbytesstudenterna inte var riktigt fullt så exotiska som de hade trott.

Jag ska tillägga att de faktiskt frågade en hel rad annat också. Av någon anledning hittade jag bara de där två först. Bland annat frågade de om ens genus där svarsalternativen var man, kvinna, trans och annat (med en rad att specificera sig på).